Taizé – Mystikens alla vägar bär till Rom.

Taizé – Mystikens alla vägar bär till Rom

Nedanför artikeln en ordförklaring med synonyma ord.

Nyandlighet, New Age och församlingar i ockultismens träskmarker blir allt vanligare!
Gränserna suddas ut alltmer och Satans dimridåer utdunstar avgrundens gaser! Den nya mysticismen gör alltmer intåg i de rotlösa boningarna!

Boningarna – husen, bona, gnida blank, putsa, vaxa, polera, blanka, nästena, redena, idena, boplatserna, hushållen, lösörena, förmögenheterna, boplatserna, residensen, lyorna, ställena, tillhållen!

Se Satans residens, säten, boställen, bostäder, hemvist, tillhåll, vistelseort, förekomst, hushåll, matlag, familjer, hushållningar, hushållsgöromål, hem, hus, hemorter, härdar, familjekretsar, ursprungsländer, ursprungsland, hemtrakter, vårdanstalter, institutioner, inrättningar, till sitt hem, bo, synagoga.

Upp 2:9 Jag känner din bedrövelse och din fattigdom - dock, du är rik! - och jag vet vilken försmädelse du utstår av dem som säga sig vara judar, men icke äro detta, utan äro en Satans synagoga.

Upp 11:7 Och när de hava till fullo framburit sitt vittnesbörd, skall vilddjuret, det som skall stiga upp ur avgrunden, giva sig i strid med dem och skall övervinna dem och döda dem.

Upp 17:8 Vilddjuret som du har sett, det har varit, och är icke mer; men det skall stiga upp ur avgrunden, och det går sedan i fördärvet. Och de av jordens inbyggare, vilkas namn icke från världens begynnelse äro skrivna i livets bok, skola förundra sig, när de få se vilddjuret som har varit, och icke mer är, men dock skall komma. -

Upp 13:12 Och det utövar det första vilddjurets hela myndighet, i dess åsyn. Och det kommer jorden och dem som bo därpå att tillbedja det första vilddjuret, det vars dödssår blev läkt.

Upp 13:14 Och genom de tecken, som det har fått makt att göra i vilddjurets åsyn, förvillar det jordens inbyggare; det förmår genom sitt tal jordens inbyggare att göra en bild åt vilddjuret, det som var sårat med svärd, men åter kom till liv.

Upp 14:9 Och ännu en tredje ängel följde dem; denne sade med hög röst: "Om någon tillbeder vilddjuret och dess bild och tager dess märke på sin panna eller på sin hand,
Upp 14:11 Och när de så plågas, uppstiger röken därav i evigheters evigheter, och de hava ingen ro, vaken dag eller natt, de som tillbedja vilddjuret och dess bild, eller som låta märka sig med dess namn.

Upp 15:2 Och jag fick se något som såg ut såsom ett glashav, blandat med eld. Och jag såg dem som hade vunnit seger över vilddjuret, med dess bild och dess namns tal, stå vid glashavet, med Guds harpor i sina händer.

Upp 17:7 Och ängeln sade till mig: "Varför förundrar du dig? Jag skall säga dig hemligheten om kvinnan, och om vilddjuret som bär henne, och som har de sju huvudena och de tio hornen.

Upp 17:8 Vilddjuret som du har sett, det har varit, och är icke mer; men det skall stiga upp ur avgrunden, och det går sedan i fördärvet. Och de av jordens inbyggare, vilkas namn icke från världens begynnelse äro skrivna i livets bok, skola förundra sig, när de få se vilddjuret som har varit, och icke mer är, men dock skall komma. -
Upp 17:11 Och vilddjuret som har varit, och icke mer är, det är självt den åttonde, och dock en av de sju, och det går i fördärvet.

Upp 17:13 Dessa hava ett och samma sinne, och de giva sin makt och myndighet åt vilddjuret.

Upp 20:1 Och jag såg en ängel komma ned från himmelen; han hade nyckeln till avgrunden och hade en stor kedja i sin hand.
Upp 20:2 Och han grep draken, den gamle ormen, det är djävulen och Satan, och fängslade honom för tusen år

Upp 20:3 och kastade honom i avgrunden och stängde igen och satte dit ett insegel över honom på det att han icke mer skulle förvilla folken, förrän de tusen åren hade gått till ända. Därefter skall han åter komma lös för en liten tid.
Upp 20:4 Och jag såg troner stå där, och de satte sig på dem, de åt vilka gavs makt att hålla dom. Och jag såg de människors själar, som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörds och Guds Ords skull, och som icke hade tillbett vilddjuret eller dess bild, och icke heller tagit dess märke på sina pannor och sina händer; dessa blevo nu åter levande och fingo regera med Kristus i tusen år.
Upp 20:5 (De övriga döda blevo icke levande, förrän de tusen åren hade gått till ända.) Detta är den första uppståndelsen.
Upp 20:6 Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen; över dem har den andra döden ingen makt, utan de skola vara Guds och Kristi präster och skola få regera med honom de tusen åren.
Upp 20:7 Men när de tusen åren hava gått till ända, skall Satan komma lös ur sitt fängelse.
Upp 20:8 Han skall då gå ut för att förvilla de folk som bo vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till den stundande striden; och de äro till antalet såsom sanden i havet.
Upp 20:9 Och de draga fram över jordens hela vidd och omringa de heligas läger och "den älskade staden"; men eld faller ned från himmelen och förtär dem.
Upp 20:10 Och djävulen, som förvillade dem, bliver kastad i samma sjö av eld och svavel, dit vilddjuret och den falske profeten hade blivit kastade; och de skola där plågas dag och natt i evigheternas evigheter.
Upp 20:11 Och jag såg en stor vit tron och honom som satt därpå; och för hans ansikte flydde jord och himmel, och ingen plats blev funnen för dem.
Upp 20:12 Och jag såg de döda, både stora och små, stå inför tronen, och böcker blevo upplåtna. Och jämväl en annan bok blev upplåten; det var livets bok. Och de döda blevo dömda efter sina gärningar, på grund av det som var upptecknat i böckerna.
Upp 20:13 Och havet gav igen de döda som voro däri, och döden och dödsriket gåvo igen de döda som voro i dem; och dessa blev dömda, var och en efter sina gärningar.
Upp 20:14 Och döden och dödsriket blevo kastade i den brinnande sjön; detta, den brinnande sjön, är den andra döden.
Upp 20:15 Och om någon icke fanns skriven i livets bok, så blev han kastad i den brinnande sjön.




Mat 12:33 I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.
Mat 12:34 I huggormars avföda, huru skullen I kunna tala något gott, då I själva ären onda? Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.
Mat 12:35 En god människa bär ur sitt goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är.
Mat 12:36 Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.
Mat 12:37 Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig."
Mat 12:38 Då togo några av de skriftlärde och fariséerna till orda och sade till honom: "Mästare, vi skulle vilja se något tecken av dig."
Mat 12:39 Men han svarade och sade till dem: "Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än profeten Jonas' tecken.
Mat 12:40 Ty likasom Jonas tre dagar och tre nätter var i den stora fiskens buk, så skall ock Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens sköte.
Mat 12:41 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Mat 12:42 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, här är vad som är mer än Salomo.
Mat 12:43 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro, men finner ingen.
Mat 12:44 Då säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.' Och när han kommer dit och finner det stå ledigt och vara fejat och prytt,
Mat 12:45 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första. Så skall det ock gå med detta onda släkte."

Onda – otjänliga, inte användbara, oändamålsenliga, otillbörliga, malplacerade, missriktade, oegentliga, farliga, oförnuftiga, skadliga, ohälsosamma, vådliga, menliga, ofördelaktiga, fördärvliga, giftiga, svåra, komplicerade, invecklade, krångliga, vanskliga, brydsamma, svårlösta, svårartade, elakartade, allvarliga, plågsamma, häftiga, våldsamma, bittra, smärtsamma, tunga, grova, begivna, hågade, sinnade, lystna, ogynnsamma, dåliga, ogunstiga, onådiga, styvmoderliga, avoga, njugga partiska, bekymmersamma, oroande, problematiska, oroväckande, svåra, illavarslande, alarmerande, oroande, bittra, plågsamma, våldsamma, giriga, hungriga, glupska, liderliga, fikna, snikna, upplagda, sinnade, rovgiriga, omättliga, omåttliga, obehärskade, otyglade, besinningslösa, tanklösa, vettlösa, obalanserade, koleriska, glupande, glupska.

Mat 12:46 Medan han ännu talade till folket, kommo hans moder och hans bröder och stannade därutanför och ville tala med honom.
Mat 12:47 Då sade någon till honom: "Se, din moder och dina bröder stå härutanför och vilja tala med dig."
Mat 12:48 Men han svarade och sade till den som omtalade detta för honom: "Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?"
Mat 12:49 Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: "Se här är min moder, och här äro mina bröder!
Mat 12:50 Ty var och en som gör min himmelske Faders vilja, den är min broder och min syster och min moder."

Luk 11:23 Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
Luk 11:24 När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro. Men då han icke finner någon, säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.'
Luk 11:25 Och när han kommer dit och finner det fejat och prytt,
Luk 11:26 då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första."
Luk 11:27 När han sade detta, hov en kvinna in folkhopen upp sin röst och ropade till honom: "Saligt är det moderssköte som har burit dig, och de bröst som du har diat."
Luk 11:28 Men han svarade: "Ja, saliga är de som höra Guds ord och gömma det."
Luk 11:29 Men när folket strömmade till tog han till orda och sade: "Detta släkte är ett ont släkte Det begär ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.

Luk 11:30 Ty såsom Jonas blev ett tecken för nineviterna, så skall ock Människosonen vara ett tecken för detta släkte.

Luk 11:31 Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släktes män och bliva dem till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, har är vad som är mer än Salomo.
Luk 11:32 Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
Luk 11:33 Ingen tänder ett ljus och sätter det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, för att de som komma in skola se skenet.
Luk 11:34 Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt, då har ock hela din kropp ljus; men när det är fördärvat, då är ock din kropp höljd i mörker.
Luk 11:35 Se därför till, att ljuset som du har i dig icke är mörker.
Luk 11:36 Om så hela din kropp får ljus och icke har någon del höljd i mörker, då har den ljus i sin helhet, såsom när en lykta lyser dig med sitt klara sken."

Nedan artikel av Stig Andreasson.

Taizé - med rätt att skapa enhet?

Katoliserande tendenser inom protenstantismen - del 1

Den andliga och religiösa förvirringen är stor i vår tid. Som Guds folk behöver vi andlig urskiljningsförmåga för att se klart i allt det virrvarr som omger oss. Aldrig någonsin har det varit mer angeläget att söka oss tillbaka till de gamla stigarna i Guds Ord. Här skall vi i korthet analysera några av de trender och religiösa moderiktningar som är typiska för vår tid.

Först något om katoliserande tendenser inom protenstantismen, nämligen Taizé-gudstjänsterna. Dessa stämningsfulla gudstjänster har blivit populära också i vårt land och många ungdomar från de nordiska länderna har gjort resor ned till Taizé, där denna gudstjänstform föddes och sedan spreds över hel världen. Vad är det då som är så speciellt och tilldragande med Taizé?

Tittar du på Frankrikes karta upptäcker du att Taizé är en helt vanlig liten landsortsby i Bourgogne omkring 40 mil sydöst från Paris. Enligt min några år gamla lista över franska kommuniteter bor det cirka 150 personer i Taizé. Där startade redan 1945 några personer tillhörande den Reformerta Kyrkan ett slags protestantiskt kloster. Deras myckna tal om ”försoning” väckte gehör i det krigshärjade och sargade Europa.

Talet om försoning mellan folken, speciellt mellan Tyskland och Frankrike, övergick emellertid senare mer och mer till att bli ett tal om försoning mellan de stora världskyrkorna. Redan på ett tidigt stadium blev det uppenbart, att de ledande av detta kloster hade som mål att skapa en brygga mellan protestantismen och den romersk-katolska kyrkan.

Klosterbröderna i Taizé och deras verksamhet har utan tvekan många tilldragande och sympatiska drag, rent mänskligt talat. Tillsammans med traktens katolska bönder har de bildat en kooperativ förening, till vilken de överlåtit alla sina ägodelar. De gör alltså en berömvärd social insats. Bön, arbete och barmhärtighetstjänst går hand i hand. Med stor generositet tar de emot skaror av ungdom, både sådana som bekänner sig till någon religiös tro och sådana som inte tror. Trots detta måste vi ändå varna för det inflytande som kommer från Taizé, något som säkert inte alla kan förstå, men jag skall försöka förklara varför.

Vad är gentligen målet med Taizé-brödernas verksamhet? De två tongivande ledarna har under en följd av år varit Roger Schutz och Max Thurian och man behöver inte läsa långa stycken i deras skrifter, förrän man börjar undra om de verkligen bör betraktas som protestanter. För några år sedan stod den ene alltjämt kvar som medlem i den Reformerta kyrkan, medan den andre bad om att bli struken. Schutz besökte Rom under Vatikankonciliet och yttrade då följande: ”Jag är övertygad om att detta koncilium (kyrkomöte) är en speciell nådeshandling. Det är Gud som i sin barmhärtighet för oss ut ur fyra seklers mörka historia av opposition, motreformation och anti-katolicism”.

Ja, tänk att en protestant kan betrakta protestantismens fyrahundriga historia som en tid av mörker! Var det inte snarare påvekyrkans avlatshandel, helgonkult och vidskepliga bruk som fört Europas folk in i ett stort andligt mörker? Och i den mån reformatorerna troget förkunnade evangeliets budskap var de väl hellre ljusbärare än mörkermän!

Vi kan kanske säga att Taizé på ett sätt representerar en ny religion, där enhet och försoning mellande stora religionssystemen betraktas som det högsta goda. Är detta verkligen en ny religion? Ja, aldrig förr har man talat så mycket om vilken skandal kyrkosplittringen är. Taizés budskap är att det är denna splittring, som är orsaken till den sekularisering och avkristning som skett i en stor del av Europa.

Genom enhet och försoning skall en ny tid komma. Och naturligtvis är vi alla överens om att enhet och försoning verkligen är två mycket vackra ideal. Men vad menar egentligen Taizé-bröderna med dessa uttryck? I ett föredrag för några år sedan fördömde Taizé-ledaren Max Thurian i mycket stränga ordalag protestanternas evangelisationsarbete i katolska länder. Han använde då det nedsättande uttrycket ”proselytism”. Att vinna proselyter är ju att vinna anhängare och det är inte alls detsamma som att försöka föra människor till frälsande tro på Kristus.

Max Thurian menar att evangeliska kristna, som missionerar i katolska länder absolut inte bör föra folk till sina egna församlingar. Det måste ju då resultera i att dessa församlingar ganska snart dör ut och försvinner! De har alltså inget existensberättigande! Thurian samlade till och med en grupp pastorer och bad dem skriva under ett löfte om att avstå från all proselytverksamhet.

Den katolska kyrkan har ofta under historiens gång bedrivit proselytverksamhet genom utpressning, intriger och förföljelser. Den sidan av saken tas inte upp av klosterbröderna i Taizé. Taizé-brödernas negativa syn på evangelisk verksamhet i katolska länder kan bara uppfattas som en önskan att samla allt och alla i den katolska moderkyrkans sköte.

Taizé är ursprungligen ett protestantiskt kloster, men med typiska katolska ideal. Taizé är ett av de starkaste uttrycken för de genomgående katolska tendenser, som gör sig gällande inom protestantismen. Klosterbröderna i Taizé avger löfte om fattigdom, kyskhet och lydnad, precis som katolska munkar gör. Detta spartanska liv, där man avstår från all egen äganderätt och vanligt normalt mänskligt samliv, kan förefalla beundransvärt. Men det för lätt till träldom under människobud, som man uppfattar såsom varande gudomliga.

Kolosserbrevet talar om dessa olika försakelser som ett ”självvalt gudstjänstliv” och säger att de i sig själva är utan värde, utan förtjänst och ger inga meriter. Klosterbrodern Max Thurian lovprisar celibatet lika varmt som vilken katolsk teolog som helst. I det sammanhanget tar han jungfru Maria som exempel. Hon förblev jungfru trots att hon blev mor, säger han. Detta är typisk katolsk tankegång. Enligt Nya testamentets texter ingick ju Maria verkligen äktenskap med Josef och födde flera barn till världen efter Jesu födelse. Detta förnekas av katolikerna och således också av Taizé.

Bikten betraktas som ett sakrament av klosterbröderna i Taizé. Biktfadern ger absolution (syndaförlåtelse) i kraft av sin ordination. Detta är en romersk-katolsk syn på saken och låter mer än förbryllande, då den framförs av personer, som ursprungligen kommer från den kalvinistiska reformerta kyrkan. Man borde ha citerat Calvin, som skrev följande om bikten:

”Varje gång en syndare omvänder sig får han förlåtelse. Den som lägger något till denna sanning tar inte bort syndabördan, men binder Guds barmhärtighet. Öronbikten är orsak till så mycket fördärv i kyrkan, att den borde avskaffas”.

Vad tänker bibeltroende kristna ledare i Europa om Taizé? En av de mest kända kristna ledarna i det fransktalande Europa under det senaste halvseklet var utan tvekan doktor Rene Pache . Han skrev en gång en uppmärksammad bok, vars titel jag faktiskt har lånat som överskrift till den här artikeln. Den hette alltså ”Katolicerande tendenser inom protestantismen”, där Taizé fick en framskjuten plats. För dem som inte vet vem Rene Pache var, kan jag nämna att han i många år var en uppskattad lärare på Emmaus Bibelinstitut i Schweiz. Han skrev många böcker, av vilka flera är översatta till engelska och utgivna på Moody Press i Chicago, vilket säger en del om hans goda namn och rykte rent internationellt. Två böcker av Rene Pache finns förresten också på svenska: ”Livet efter detta”, som jag själv översatte 1968, samt ”Bibelns auktoritet och inspiration”, översatt av pingstmissionären Carlo Johansson, två verkliga guldgruvor, som det tyvärr är svårt att få tag på idag.

Även om nu Rene Pache har gått ur tiden, är det intressant att läsa vad han för några år sedan skrev om Taizé. Och då jag nu hänvisar till honom, bör vi hålla i minnet, att han under många år var en av de mest aktade teologerna med grundmurat förtroende inom alla evangeliska och bibeltroende kretsar både i Schweiz, Frankrike och Belgien.

Rene Pache plockar fram en mängd citat från tidningar och böcker, där både klosterbröderna från Taizé själva kommer till tals och där andra uttala sina åsikter. Sedan sammanför han det hela i olika kapitel och uttrycker sin oro inför dessa katolska tendenser inom protestantismen. ”Vart bär det hän?” frågar han till slut och fortsätter: ”Så fort som det nu går kommer vi snart att få se det. Må vi verkligen ta varning av detta och liksom apostlar och reformatorer hålla fast vid den sanna universella församlingen, som är sanningens stödjepelare och grundfäste i tiden”.

Den eminente professorn i Strassbourg, Roger Mehl , sade för flera år sedan att allt fler medlemmar av den reformerta kyrkan i Frankrike betraktade Taizé med misstro, men att däremot den katolska kyrkan ansåg Taizé som ”sitt”. Parispastorn Edmond Itty , också verksam på Martinique, samt den kände schweiziske skribenten Gabriel Mutzenberg betraktar Taizé som en fara för hela den bibeltroende kristenheten. Stämningsfull liturgi, men ett otydligt budskap.



Taizé-bröderna utför sin mässa och sina ceremonier iförda vita kläder. En gudstjänst kan vara upp till tre timmar. Den består växelvis av bön och sång. Taizé har givit upphov till en liturgisk förnyelse inom protestantismen och har utan tvekan bidragit till att utsudda gränsen mellan katolskt och protestantiskt tänkande. Talet om enhet och försoning plus en avslappnande atmosfär lockar människor till deras mässor.



I ett land som Sverige har folk praktiskt taget aldrig konfronterats med ett genuint katolskt tänkande och ser därför inga faror i det. Protestantismen i vårt land är inte heller renodlat bekännelsetrogen idag. Taizé-bröderna behöver därför inte slösa mycken tid på att övertyga svenskarna om att man inte skall vara anti-katolsk och inte heller alltför övertygad protestant.

Det räcker med stämningsfull liturgi, för att folk skall trivas i deras gudstjänster. Det kan till och med med se ut som om Taizé-rörelsen är på väg att bli ett forum för all slags religiositet, där man undviker att tala om skillnader och olikheter och bara framhäver de vackra idealen enhet och försoning.

I en tid då både lärofrågor och etiska frågor bagatelliseras alltmer, är Taizés enhetsförkunnelse tilldragande - även om den är konturlös. Innerst inne tror jag att Taizés framgång beror på människors behov av mystik och att få en andlig dimension i sina liv.


Den krassa materialismen har spelat ut sin roll. Folk behöver något mer för att orka leva vidare. De protestantiska kyrkornas torra liberalteologi, som mestadels består i bortförklaringar av det övernaturliga, har skapat ett andligt vakuum. Underhållningsmentaliteten i en del av de gamla väckelserörelserna tillfredsställer inte heller människors djupa andliga behov.

Personligen är jag övertygad om att det bara är förkunnelsen om storheten, härligheten och den frälsande kraften hos Jesus Krisus själv, som är det enda svaret på människors andliga längtan. Hos Jesus finner vi ett nytt liv. Genom Jesus blir vi försonade med Gud och förenade med alla som är bärare av samma liv. Verklig frälsning, enhet och försoning finns bara i Honom och genom Honom.

Tagen ifrån artikelserien NYA TRENDER OCH GAMLA STIGAR - Tidningen Maranata Nr:6 År 2000
Stig Andreasson

Några ord förklaringar synonymer

Liturgi – kult, dyrkan, kärlek, beundran, förälskelse, svärmeri, tycke, böjelse, passion, erotik, älskog, håg, sinne, tanke, själ, fallenhet, böjelse, åtrå, lust, begär, nöje, njutning, vällust, sinnlighet, sensualism, sinnlig njutning, tillfredsställelse, förnöjelse, underhållning, förströelse, rekreation, muntration, festlighet, varmt intresse, tillbedjan, hyllning, ritual, gudstjänst, mässa, samling i kyrka, religiös ceremoni, rit, kulthandling, ritual, akt, vesper, aftonsång, gudstjänstordning, dagordning, tidsordning, minneslista, kalender, agenda, liturgi, kult, dyrkan,

Avslappnande – amusant, underhållande, lustig, komisk, skämtsam, kostlig, underlig, löjlig, konstig, egendomlig, märklig, besynnerlig, förunderlig, säregen, sällsam, kuriös, kufisk, bisarr, excentrisk, bakvänd, narraktig, underlig, dåraktig, befängd, konstifik, knepig, invecklad, krånglig, komplicerad, intrikat, kvistig, tilltrasslad, trasslig, svår, kryptisk, hemlighetsfull, förtegen, diskret, förbehållsam, tillknäppt, fåordigt, inbundet, reserverad, belagd, tingad, sluten, avvaktande, kylig, avmätt, stel, sparad, avsatt, störtat, detroniserat, avyttrat, sålt, avlagrat, efterlämnat, avyttrad, såld, efterlämnad, vikt, förbehållen, undantagen, tyst, tigande, mystisk, dunkel, gåtfull, svårtolkad, svårbegriplig, försvårad, komplicerad, förvånande, överraskande, förbryllande, bisarr, egen, apart, säregen, ovanlig, utmärkande, karaktäristisk.

Atmosfär – anda, färg, tidsdoft, miljö, klimat, stämning, luft, rök, damm, sot, sky, dimma, bloss, sände ut rök, rykte, rökte, bolmade, dammade, ångade, rykte, gick åt, strök med, flög sin kos, gick förlorad, dukade under, dog, gick under, slöt finnas till, slutade finnas till, förgick, upphörde, gick över, drunknade, förlorade sig, försjönk, försvann, förkom, kom bort, kom på avvägar, försvann, kom bort, upphörde att synas, gick upp i rök, försvann, gick till spillo, blev till ingen nytta, os, dunst, ånga, tunt tyg, flor, gaser, florslöjor, tyll, blomning, fägring, skrud, blomstring, blom, det man andas, gas, lufthav, rymd, sky, luftrum, luftterritorium, väder, klimat, mellanrum, utrymme, öppningsbar del av fönster, fönsterluft, gardiner till ett fönster, gardinluft, rymd, gashölje, luftkrets.

Se rök-verk, alster, arbeten, gärningar, handlingar, företag, skapelser, produkter, opus, maskinerier, mekanismer, maskiner, anläggningar, fabriker, bruk, industrier, industrianläggningar, ämbetsverk, förvaltningar, myndigheter, departement, skrifter, bokverk, volymer, konstverk, tavlor, målningar, musikverk, kompositioner, arbete, handling, gärning, företag, alster, skapelse, produkt, opus, dunster, att slå dunster i ögonen på ngn, fågelhagel, dunster, lukter, stanker, utdunstningar, ångor, gaser, töcken.

Mystik – mystär, hemlighet, mystifikation, dunkelhet, oklarhet, suddighet, flum, strunt, oklarhet, nonsens, suddighet, sudd, ovisshet, dunkel, gåtfullhet, hemlighetsfullhet, magi, trolldom, svartkonst, trolleri, ockultism, spiritism, astrologi, parapsykologi, spiritualism, ockultism, andeskådning, telepati, alkemi, guldmakeri, guldmakarkonst, kabbalism, new age, nyandlighet, alkemi, teckentydning, häxeri, teckentydning, trolltyg, signeri, besvärjelse, trolldom, magi,


Inlagt av Leif Berg