torsdag 25 februari 2016

David Wilkerson TAG ER I AKT FÖR VARGARNA I KYRKAN


ATT VAKTA FÅREN: TAG ER I AKT FÖR VARGARNA I KYRKAN

av David Wilkerson

Då Paulus var på väg till Jerusalem i Apostlagärningarna kapitel 20, stannar han i Efesus. Där kallar han samman alla kyrkans ledare till ett särskilt möte. Allvarligt talade han till de troende från Efesus: "Och se, jag vet nu att ni inte mer kommer att se mitt ansikte, alla ni som jag har gått omkring hos och predikat riket för.” Apg.20:25.

Så gav Paulus sitt sista budskap till efeserna. Han sa till dem: "Jag har varit samman med er tidigare, och ni vet vad jag står för. Jag har tjänat er i ödmjukhet och med tårar. Jag har predikat ordet i er kyrka, och från hus till hus. Jag har gjort det hela under stora prövningar och förföljelse. Och jag har inte hållit tillbaka något för er." Så med tårar gav han dem denna nyktra varning: "Håll er därför vakna och kom ihåg att jag ständigt i tre års tid natt och dag har varnat var och en under tårar.” (Se Apg. 20:31).

Vad var det Paulus såg komma? Vad fyllde honom med en sådan sorg, att han ville tillbringa tre år med att gråta över denna kyrka? Vilken kommande tragedi hade han varnat dem för så många gånger, både offentligt och privat, i deras kyrka och i deras hem? Vilket problem kunde skaka denna bedjande, heliga man så djupt?

Paulus bekymmer rörde sig inte om ett utbrott av begär, eller äktenskapsbrott, eller skilsmässa, eller fylleri. Hans varningar var inte om kommande förföljelser från samhället eller regeringens begränsningar på dem. Han varnade dem inte för ett utbrott av fördärv, eller homosexualitet från predikstolen, eller tecken på moraliskt förfall, eller arbetslöshet och fattigdom, eller terrorism och krig.

Kort sagt, Paulus varningar rörde sig inte om det kaos, som förekom utanför kyrkdörrarna. Nej, Paulus sörjde över, vad han såg skulle komma innanför murarna i Guds hus. Han varnade efesierna för det, han förutsåg vad som skulle komma över prästämbetet, över herdarna i synnerhet. Och dessa varningar var om de ödeläggelser som skulle komma med bedragares händer, och som skulle översvämma kyrkan.

I sitt sista budskap, var Paulus uppmärksamhet inte riktat på kyrkans tillväxt, eller prästers personliga kamp, eller troendes prövningar och frestelser. Nej, Paulus djupa hjärtesak var, "Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod." (Apg.20:28). Med andra ord: "Ni tillsynsmän, ni biskopar, ni ledare - ge er hjord föda, för att förbereda dem. Fyll dem med Guds rena ord. …"Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden." "Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida. Håll er därför vakna… (Apg. 20: 29-31).

Den punkt som Paulus påpekade för dem var, "Just nu är ni en välsignad kyrka. Ni är trofasta, en kraftfullt troende Kristi kropp. Ni har ett starkt fundament." Kristus skulle också senare i Johannes Uppenbarelse säga det här om efesierna: "Jag känner dina gärningar, ditt arbete och din uthållighet, och jag vet att du inte kan tåla onda människor. Du har prövat dem som kallar sig apostlar men inte är det, och du har funnit att de är lögnare." (Upp 2:2).

Och dock med avseende på Paulus, "Så välsignade ni är, men er kyrka ska inte bli skonad, med mindre ni ger akt på mina varningar. Ni kommer att se ett ogudaktigt, fördärvat prästerskap uppstå och göra denna flock till en handelsvara. Kristus gav efesierna samma varning. I Uppenbarelseboken kap. 2, vers 4: "…du har övergett din första kärlek. Tänk på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar. Annars, om du inte omvänder dig, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från sin plats."

Hur kom det sig att dessa troende från Efesus förlorade sin första kärlek? På vilket sätt blir en kyrka död? Det skedde helt klart för att deras präster och ledare inte vaktade fåren. De var inte omsorgsfulla utan lät vargar få tillgång till flocken. Då dessa vargar kom in, uppslukade de fåren, de sparade dem inte.

Kort sagt infiltrerade ett förvrängt evangelium kyrkan, och fel kom att inläras. Snart blev renhjärtade troende förda vilse genom ett förfärligt bedragande. I åratal hade denna trofasta kyrka varit noggrann med att bedöma vad som var evangelium, och vad som var av köttet. Men nu hade samma troende blivit ledda in i ett lätt evangelium som tillfredsställde köttet, och de blev dragna bort från Kristus.

I dag är Paulus borta och vargarna och de som fördärvar har kommit in

Dessa vargar och fördärvare har invaderat Guds hus. Och de bedrar präster och församlingar över hela världen. Överallt där jag reser ser jag förhärdade predikanter splittra hjorden och sprida ut fåren.

Jesus varnade också för deras kommande: "Akta er för de falska profeterna, som kommer till er klädda som får, men i sitt inre är rovlystna vargar.” (Matt. 7:15). Med avseende på Kristus, ska glupska predikanter och lärare komma klädda som Guds får. De ska uppträda som ljusets änglar, och de har kommit för att om möjligt bedra till och med de utvalda. 90 % av vad de säger liknar det sanna evangeliet, men de använder Guds Ord, som en kappa över sitt bedrägeri.

Profeten Hesekiel talar om dessa vargar, att där är en sammansvärjning av hennes profeter i deras egen mitt: "De profeter som finns där har sammansvurit sig och blivit som rytande, rovgiriga lejon; de slukar människor, de roffar åt sig gods och dyrbarheter och gör många till änkor i landet. Prästerna kränker min lag och vanhelgar mina heliga ting. De skiljer inte mellan heligt och oheligt och undervisar inte om skillnaden mellan rent och orent. De blundar för mina sabbater, och så blir jag vanhelgad mitt ibland dem. Furstarna i mitt folk är som rovgiriga vargar. De utgjuter blod och förgör människor för att skaffa sig orättfärdig vinning. Den nödställde och fattige förtrycker de…" (Hesekiel 22:25-27-28-29).

Visa mig en predikant som aldrig avslöjar synd - som aldrig visar människor skillnaden mellan det heliga och världsliga, som inte talar om omvändelse eller dom, utan i stället säger att Gud önskar att göra dig rik och ge dig framgång - ja, jag vill kalla en sådan man för det han är, han är en varg. Och han har utskiftat korset med kontanter. Låt mig beskriva en sådan modern varg av i dag. Mannen, jag tänker på, är en av de bättre kända framgångspredikanterna i Amerika. För några veckor sedan ljöd hans budskap: "Ni har hört om Jesu kommande. Ni har hört, att han kan vända tillbaka när som helst. Jag säger er, det är omöjligt. Han kan inte komma, förrän ni har framgång - förrän ni har en fin bil, förrän ni har ett hus som ni drömmer om. Han kan helt enkelt inte komma, förrän det sker."

Nyligen såg jag en video, den var sänd till mig från en framgångskonferens. På den slogs denna teologi fast: "Finn den mest välstående predikant som ni känner till och ge honom pengar. Hans välsignelse ska så flyta in i er."

En framgångspredikant stod på plattformen och beskrev sina bilar, sin flygmaskin, sitt hus, sina diamanter och en hund som han hade köpt för 15.000 dollars. Han förklarade: "Jag vill bygga ett hus, som Salomo skulle vara stolt över. Och när folk i min stad ser mitt hus och min Rolls Royce, så skall de veta, att där är en Gud i himlen".

Medan han talade, vandrade folk upp och proppade pengar i hans fickor. Andra gick fram och lade pengar på scenen. Åter andra kastade pengar till honom. Så började en sång, den heter "Spring efter pengar". Några låg slagna till marken, medan andra sprang runt i salen, medan de sjöng "Spring efter pengar".

Ni älskade, det chockerar och förbluffar mig, hur bibeltroende pastorer och kristna kan bli så bedragna. Även i vår kyrka är där några medlemmar, som har delat ut band med budskap av den varg, som undervisar, att "Jesus inte kan komma förrän ni är rika." Vilken förfärlig hädelse! Jesus sade själv, att vi skulle förvänta och spana efter hans tillkommelse, och att han skulle komma plötsligt som en blixt, när vi minst väntade honom.

Åh, hur blind kyrkan har blivit! Och vad många herdar är blinda nu. Kyrkor, som en gång trodde på offrandet, självförnekelse och att bära sitt kors har blivit korrumperade av köttet. Deras fokus är nu helt och hållet på sitt ego, på materiella ting, på det goda livet, inte på det heliga livet.

Profeten Jeremia beskriver vargarna som kommer, att de är "Som en bur full av fåglar, så är deras hus fulla av svek. Därför har de blivit feta och skinande. Deras onda gärningar vet inte av någon gräns, de dömer inte rättvist, de verkar inte för den faderslöses sak och hjälper inte den fattige att få sin rätt. Skulle jag inte straffa dem för sådant? Säger Herren. Skulle inte jag hämnas på ett hednafolk som detta? Förfärliga och fruktansvärda ting sker i landet. Profeterna profeterar lögn, och prästerna styr efter deras råd. Så vill mitt folk ha det. Men vad ska ni göra då slutet på detta kommer?" (Jeremia 5:27-31).

Enligt Jeremia skapar dessa vargar sina förmögenheter på ryggen av de fattiga och behövande. En prominent, känd evangelist säljer "helande för cancer" för $1.000. För $500 kan vem som helst komma fram och få förbön för vilken som helst sjukdom. Men förbön för cancer kostar $1.000.

Det är alltsammans en stank i Guds näsborrar. Och han låter mig säga till dig, hur det slutar: Vi tjänar en tålmodig Gud, som inte vill ödelägga eller döma någon, som ovetande har blivit indragen i en fälla. Han vill varna och korrigera sina får. Men den dag kommer, när han ska säga till dessa vargar: "Nu är det nog! Ni skall inte längre utplundra änkor. Ni skall inte längre tillåtas att använda min Sons blod som en intäktskälla för att tillfredsställa ert begär. Ni skall inte längre tillåtas att resa runt i hela världen och predika en materialistisk Kristus. Jag ska göra det således, att ni går i konkurs och varenda varg i fårakläder ska avslöjas. Mycket snart ska de pengar, som nu flyter in till er, fullkomligt torka ut."

Varenda en av Herrens herdar har blivit pålagda
att vakta hans hjord mot vargar

Vem går vargarna efter? De går på rov efter de svaga, undernärda fåren. De utsuger dem, de som inte känner sin bibel och som är fångade i ett själviskt evangelium. Det är därför som Paulus varning är så kristallklar: "Pastorer och ledare, var på er vakt! Och vakta hjorden, som ni har blivit kallade till att ha uppsyn över. Ge föda till Guds kyrka." Vi herdar är beordrade till att fylla upp hjorden med Guds rena Ord. Bara då ska de vara i stånd till att skilja på vad som är från den helige Ande, och vad som är från vargen. Jag frågar er: Vad skulle vara varje sann herdes åläggande i denna nation? Det borde inte vara ett eller annat nytt sätt till att locka folk till att komma till kyrkan. NEJ! Prästerna skulle vara överväldigade av det bekymmer, som bröt sönder Paulus' hjärta. Gud lade samma bekymmer på profeten Amos hjärta: Far efter en hungersnöd efter Guds Ord.

I Amos dagar blev Israel helt upptagna av shekeln, eller pengar och materialism. Under mellantiden blev de fattiga föraktade. Varenda en som inte hade succés blev hånad, så Amos ropade: "Hör detta, ni som står efter de fattigas liv… och skall göra efa-måttet mindre… förfalska vågen… göra slut på de olyckliga i landet… Då skall vi köpa de utblottade för pengar och den fattige för ett par skor… Herren har svurit… Aldrig skall jag glömma någon av deras gärningar. (Amos 8:4-7).

Hur reagerade Herren på en sådan glupskhet i Israel? Han sade till Amos: "Se, dagar skall komma, säger Herre Herren, då jag skall sända hunger i landet, inte en hunger efter bröd, inte en törst efter vatten, utan efter att höra Herrens Ord. De skall driva omkring från hav till hav och springa hit och dit från norr till öster för att söka efter Herrens ord, men de skall inte finna det. På den dagen skall vackra unga kvinnor och unga män tyna bort av törst. (Amos 8:11-13). Huvudinnehållet i vad Gud sade var: "Fortsätt, gå efter shekeln. Förakta de fattiga, de behövande, änkorna, de gudfruktiga. Men jag ska sända hungersnöd över er och er hjord. Och ni ska hungra efter ett Ord från himlen. Ni ska springa mot norr och öster, och försöka att hitta ett Ord från mig, men där ska inte komma något Ord." Så är det också i dag, Herren ska stänga himlen för varje herde, som går efter shekeln. Varje välsignelse, som har flutit in ska snart torka ut. Och i stora, svåra tider ska de törstiga hjordar, som följer vargarna spridas, när de springer och spanar efter ett Ord från Gud.

Ni älskade, er himmelske Faders enda stora åliggande är, att inget "annat evangelium" får leda oss bort från korset. Jag känner många kristna, vars tro har lidit skeppsbrott, för att de hade fått ett smickrande ord för en del år tillbaka: "Du ska få en stor församling. Du ska komma att vinna tusenden av själar för Herren." Inget av dessa ord gick i uppfyllelse. Och nu är dessa får fullständigt modlösa och deras tro är som en hink aska. Om du skall motta ett Ord från Herren, så låt det vara från Skriften. Låt det vara under den dyrbara tiden i kammaren med Jesus. Låt dina närmaste gudfruktiga vänner pröva Ordet med dig för att bekräfta det. Annars ska du, om du tillåter vad som helst att komma i vägen för det sanna evangeliet, sluta i hungersnöd.

Amos såg vargar gå på rov hos änkorna och de fattiga, när de tog deras silver eller vad som gavs av dem. Och han ropade: "Ni tar skorna av änkorna. Ni rövar från de fattiga." Jag ser samma ting ske i dag. En varg - en konsulent i en församling - sa till våra revisorer: "Om någon sänder er församling en gåva, sänd dem då strax en uppfordring till att ge." Med andra ord: "Det är likgiltigt vem som sänder in pengarna. Låt änkor och äldre, som stöttar dig ge ännu mer, om de väljer det. Försök få största möjliga gåvor, som ni kan." Nej, det ska aldrig bli så! I dag är den rådgivarens församling nära sammanbrott.

Paulus varnar för ett ännu farligare angrepp på Kristi kyrka

Paulus sa till efeserna, ”Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida” (Apg. 20:30). Det grekiska ordet för ”pervers” betyder här ”egensinnig, hårdnackad, för att främja en villfarelse”.

Paulus varnade, ”några av er, som har myndighet ska frambära ett förvanskat evangelium. Ni ska presentera en förfalskning av det rena, sanna evangeliet.” Vad talade Paulus om? Hur kunde detta överhuvudtaget ske mellan ledarna i denna kyrka? Lägg märke till att nu talade inte Paulus om vargar eller om de som rövade från änkorna. Han pekade inte på dem, som föraktade de fattiga. Nej, Paulus hänvisade till präster, som går samman och drar sig tillbaka och som inte predikar Guds fulla evangelium. Han talade om dem som presenterade ett urvattnat evangelium, ett halvt evangelium, nämligen bara en del av Guds ord. Paulus förklarade för dessa män: ”Därför betygar jag idag för er att jag inte är skyldig till någons blod” (Apg. 20:26). Med andra ord: ”Jag är oskyldig inför Herren, för jag har inte hållit tillbaka något, när jag predikade Guds ords hela sanning för er.” Så vad är ”Guds fulla råd” som Paulus refererar till här? Kort sagt, Guds fulla råd omfattar Skriftens svåra ämnen, inte bara välsignelserna. Det omfattar predikningar om syndens betydelse. Det betyder att predika om helvetet, om Kristi kommande, om domens dag, som kommer. Det betyder att predika ett budskap om Guds sorg över synden, om ånger och omvändelse, om att försaka synden. Det är att predika ett offensivt evangelium om Kristi blod. Det är ett budskap om att ta upp korset, ett budskap om självförnekelse, om uppoffrande, om att dö med Kristus. Det är ett evangelium om helgelse och avskiljande från världen.

Vissa prästämbeten idag är vigda till att främja, ett vad de kallar ”vänligt” evangelium, vilket betyder ett som inte väcker anstöt. Ordboken definierar ”vänligt” som varmt, tröstande, något som inte förvirrar. Självklart tror jag, att Jesu Kristi evangelium är tröstande och helande. Det är de goda nyheterna – sannerligen de mest storslagna som människan någonsin kan få höra. Och som evangeliets budbärare skall vi predika uppmuntran, hopp och tro.

Men om vi ger akt på Paulus varning, så är vi kallade till att predika hela evangeliet, och ”hela evangeliet” innefattar ett anstötligt budskap, ett ord som är provocerande och som fäller domar över varje syndigt hjärta. Det gäller så väl troende som icke troende. Med hänvisning till Petrus är Jesu Kristi evangelium ”en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet.” (1 Petr. 2:8). Men det ”vänliga” evangeliet, som presenteras idag, avvisar att göra det. Sådana predikanter leder sällan människor till den punkt då den helige Ande överbevisar om synd. Kan ni föreställa er Paulus förkunna ett budskap som utesluter kallet att förneka sig själv? Aldrig! Det ”vänliga” evangeliet är inte annat än ett urvattnat budskap, ett ljumt, som skall tilltala största möjliga skaror.

Det är tragiskt, att man aldrig konfronterar problemet, som driver människor till korset: synden! I stället gömmer man sanningen, den enda sanningen, som är given för att sätta människor i frihet.

När jag läser Paulus varning skälver jag för vad jag ser,
det som kommer att ske i vår tid

Jag är fast besluten att predika hela Guds råd till den dag jag går hem för att vara med Herren. Och det vill jag göra på grund av Guds varning till alla predikanter i Hesekiel 33: "HERRENS ord kom till mig. Han sade: "Du människobarn, tala till dina landsmän och säg till dem: När jag låter svärdet drabba ett land och folket i det landet utser en man bland sig och gör honom till sin väktare, och han ser svärdet komma över landet och blåser i hornet och varnar folket, men den som får höra ljudet från hornet ändå inte låter varna sig, utan svärdet kommer och tar bort honom, då kommer hans blod över hans eget huvud. Han hörde ljudet från hornet men lät inte varna sig. Därför kommer hans blod över honom själv. Om han hade låtit varna sig, hade han räddat sitt liv. Men om väktaren ser svärdet komma och inte blåser i hornet för att varna folket, och svärdet kommer och tar bort någon bland dem, då dör denne genom sin egen missgärning, men hans blod skall jag utkräva av väktarens hand. Du människobarn, jag har satt dig till väktare för Israels hus för att du på mitt uppdrag skall varna dem, när du hör ett ord från min mun. När jag säger till den ogudaktige: Du ogudaktige, du måste dö!, och du då inte varnar honom för den väg han går, så skall den ogudaktige dö genom sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand. Men om du varnar den ogudaktige för den väg han går, för att han skall vända om ifrån den, och han ändå inte vänder om ifrån sin väg, då skall han dö genom sin missgärning, men du själv har räddat ditt liv (Hesekiel 33:1-9).

Som en predikant av Guds Ord, skall jag varna de onda, eller Herren ska hålla mig ansvarig för deras blod. Det är inte märkligt, att Paulus säger till efesierna "…att jag inte är skyldig i någons blod." Han kände till Guds varning till predikanter i Hesekiel 33. Jag predikar i en kyrka där människor kommer från alla slags livsförhållanden: transvestiter som lever i ett personligt helvete, skådespelare som dränker sin förtvivlan i alkohol och droger, desperata affärsmän på randen till självmord. När jag ser på dessa lidande syndares ansikten, hur kan jag då bli rädd för att ge dem sanningen? Hur skulle jag kunna hålla något av Guds Ord tillbaka från dem, när jag vet, att den enda sanningen, som ska tala till dem, är Jesu Kristi blod och Kristi kors?

Mitt budskap ska i alla tider stödja syndarna och dem, som går på kompromiss. Men jag vill inte ha någons blod på mina händer på domens dag. Ni ska kanske tänka: "Allt, som du frambär, är från Gamla Testamentet. Det gäller inte för denna nådens dag." Om det är sant, så tog Jesus fel, då han citerade Jesaja och de andra profeterna. Och detsamma gäller för Johannes Döparen och aposteln Paulus. Petrus skriver: "Om honom vittnar alla profeterna"… (Apg. 10:43).

Här är Jesu egna Ord om ämnet: "Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som är lejd och inte är en herde med egna får, han överger fåren och flyr, när han ser vargen komma. Och vargen skingrar dem och överger hjorden" (Joh. 10:11-12).

Jesus säger, att den gode herden lägger ner sitt liv för fåren. Vad betyder det noggrant för en Herrens tjänare i dag? Det betyder att lägga ner all stolthet, all människofruktan, och detta att försöka gömma sig för att slippa predika Guds fulla råd. Det är ett villkor till varje herde, som är kallad till att ge hjorden föda. Låt mig nu ge er några goda nyheter.

Jag ser Gud resa upp en rest av heliga goda herdar

Dessa herdar söker Gud med frisk iver. De är hängivna präster, unga och gamla, som inte vill tillåta någon varg att röra deras hjord. När dessa herdar ser sig om och ser på kyrkan i dag, så är de sjuka och trötta av allt det överdrivna som de ser. De gråter när de ser fåren bli utspridda till höger och vänster, för de har inte någon sann herde. Dessa gudfruktiga herdar har ett åliggande: De är beslutna att ge föda till sin hjord, Guds rena Ord. De nekar till att bygga sina egna drömmar på ryggen av fattiga eller svaga får. I stället kommer de till predikostolen med ett friskt Ord fyllt med den helige Andes eld. De vet, att det är det enda, som bevarar deras hjord i de svåra dagar, som kommer.

Min son Gary och jag möter dessa hängivna herdar över hela världen, när vi håller prästkonferenser. De är kört trötta på människoskapade koncept och diffusa saker. Allt de önskar är att höra från Gud. De vet, att denna världen hastar mot dom, så de vill predika med den helige Andes eld. De konkurrerar inte mot varandra, eller försöker att bli religiösa stjärnor. De önskar inte att bli funna på jakt efter fåniga drömmar, när Gud skakar allt som kan skakas.

Jag tror att snart, på en enda dag - en terrorns och panikens dag - ska Gud omstörta alla falska, förvrängda evangelier. Han ska stänga alla kyrkor, som lever för köttet. Uppenbarelseboken säger, att på en timme ska Babylon falla. Då är det som jag ska få se Gud ödelägga alla dessa "vargförsamlingar".

I deras ställe ska där uppstå en kropp av övervinnare. Dessa Guds tjänare ska vara utan fruktan, heliga, fullt beredda för de var fullt varnade. Då är det som vi ska se Guds härlighet vända tillbaka till hans kyrka. Halleluja!

Översättning av Sigrid Forslin

Prosperity Gospel on Skid Row. Christianity Today 090115.

Schullers livsverk på väg att kollapsa. Dagen 090206.

J. Lee Grady: The Deadly Virus of Celebrity Christianity. Charisma 070727.

J. Lee Grady: Fler ”framgångskyrkor” får problem, bland andra Kenneth Copeland. Dagen 090206.

J. Lee Grady: Reclaiming Genuine Apostolic Anointing. Charisma 090304.

www.tidenstecken.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Luther on ecumenism and papacy

History of the Papacy by J.A. Wylie: "...the Church (so-called) of Rome has no right to rank amongst Christian Churches. She is not a Church, neither is her religion the Christian religion. We are accustomed to speak of Popery as a corrupt form of Christianity. We concede too much. The Church of Rome bears the same relation to the Church of Christ which the hierarchy of Baal bore to the institute of Moses; and Popery stands related to Christianity only in the same way in which Paganism stood related to primeval Revelation. Popery is not a corruption simply, but a transformation. It may be difficult to fix the time when it passed from the one into the other; but the change is incontestible. Popery is the gospel transubstantiated into the flesh and blood of Paganism, under a few of the accidents of Christianity."

Martin Luther

Just as in the days of the Apostles, so at this day we are forced to hear from certain denominations that we (by our obstinacy to adhere to the truth) do offend against love and unity in the churches, because we reject their doctrine. It would be better (they say) that we should let it pass, especially since the doctrine in dispute is what they call non-essential, and, therefore (they say) to stir up so great a discord and contention in the church over one or two doctrines (and those not the most important ones) is unfruitful and unnecessary.

To this I reply: Cursed be that love and unity which cannot be preserved except at the peril of the word of God.

Just as in the days of the Apostles, so at this day we are forced to hear from certain denominations that we (by our obstinacy to adhere to the truth) do offend against love and unity in the churches, because we reject their doctrine. It would be better (they say) that we should let it pass, especially since the doctrine in dispute is what they call non-essential, and, therefore (they say) to stir up so great a discord and contention in the church over one or two doctrines (and those not the most important ones) is unfruitful and unnecessary.

To this I reply: Cursed be that love and unity which cannot be preserved except at the peril of the word of God.

The negotiation about doctrinal agreement displeases me altogether, for this is utterly impossible unless the pope has his papacy abolished. Therefore avoid and flee those who seek the middle of the road. Think of me after I am dead and such middle-of-the-road men arise, for nothing good will come of it. There can be no compromise. (What Luther Says, II: 1019)

Ah, my dear brother in Christ, bear with me if here or elsewhere I use such coarse language when speaking of the wretched, confronted, atrocious monster at Rome! He who knows my thoughts must say that I am much, much, much too lenient and have neither words nor thought adequately to describe the shameful, abominable blasphemy to which he subjects the Word and name of Christ, our dear Lord and Savior. There are some Christians, wicked Christians indeed, who now would gloss things over to make the pope appear against in a good light and who, after he does so and has been dragged out of the mud, would like to reinstate him on the altar. But they are wicked people, whoever they may be, who defend the pope and want me to be quiet about the means whereby he has done harm. Truly, I cannot do this. All true, pious Christians, who love Christ and His Word, should, as said, be sincerely hostile to the pope. They should persecute him and injure him…. All should do this in their several calling, to the best of their ability, with all faithfulness and diligence. (What Luther Says, II: 1072)

What kind of a church is the pope’s church? It is an uncertain, vacillating and tottering church. Indeed, it is a deceitful, lying church, doubting and unbelieving, without God’s Word. For the pope with his wrong keys teaches his church to doubt and to be uncertain. If it is a vacillating church, then it is not the church of faith, for the latter is founded upon a rock, and the gates of hell cannot prevail against it (Matt.16:18). If it is not the church of faith, then it is not the Christian church, but it must be an unchristian, anti-Christian, and faithless church which destroys and ruins the real, holy, Christian church. (Luther’s Works, vol. 40, Church and Ministry II, The Keys, p.348)

All this is to be noted carefully, so that we can treat with contempt the filthy, foolish twaddle that the popes present in their decrees about their Roman church, that is, about their devil’s synagogue (Rev.2:9), which separates itself from common Christendom and the spiritual edifice built up on this stone, and instead invents for itself a fleshly worldly, worthless, lying, blasphemous, idolatrous authority over all of Christendom. One of these two things must be true: if the Roman church is not built on this rock along with the other churches, then it is the devil’s church; but if it is built, along with all the other churches, on this rock, then it cannot be lord or head over the other churches. For Christ the cornerstone knows nothing of two unequal churches, but only of one church alone, just as the Children’s Faith, that is, the faith of all of Christendom, says, ”I believe in one holy, Christian church,” and does not say, ”I believe in one holy Roman church.” The Roman church is and should be one portion or member of the holy Christian church, not the head, which befits solely Christ the cornerstone. If not, it is not a Christian but an UN-Christian and anti-Christian church, that is, a papal school of scoundrels. (Luther’s Works, Volume 41, Church and Ministry III, Against The Roman Papacy, An Institution Of The Devil, p.311)



I believe the pope is the masked and incarnate devil because he is the Antichrist. As Christ is God incarnate, so the Antichrist is the devil incarnate. The words are really spoken of the pope when its said that hes a mixed god, an earthly god, that is , a god of the earth. Here god is understood as god of this world. Why does he call himself an earthly god, as if the one, almighty God werent also on the earth? The kingdom of the pope really signifies the terrible wrath of God, namely, the abomination of desolation standing in the holy place. (Luthers Works, vol.54, Table Talks, No.4487, p.346)


C. H. Spurgeon on Popery


"It is the bounden duty of every Christian to pray against Antichrist, and as to what Antichrist is no sane man ought to raise a question. If it be not the Popery in the Church of Rome there is nothing in the world that can be called by that name. It wounds Christ, robs Christ of His glory, puts sacramental efficacy in the place of His atonement, and lifts a piece of bread in the place of the Saviour....If we pray against it, because it is against Him, we shall love the persons though we hate their errors; we shall love their souls, though we loathe and detest their dogmas...."

-- C. H. Spurgeon


Google Translate

Search The Bible.

Choose a Bible Book or Range
Type your text here
Ignore Case
Highlight Results

Pray for Uganda Africa

Pray for Uganda, Africa

Frälsningens väg!

Heb 11:25 Han ville hellre utstå lidande med Guds folk än för en kort tid leva i syndig njutning;
Heb 12:2 Och må vi därvid se på Jesus, trons hövding och fullkomnare, på honom, som i stället för att taga den glädje som låg framför honom, utstod korsets lidande och aktade smäleken för intet, och som nu sitter på högra sidan om Guds tron.
Heb 12:3 Ja, på honom, som har utstått så mycken gensägelse av syndare, på honom mån I tänka, så att I icke tröttnen och uppgivens i edra själar.
Heb 12:15 Och sen till, att ingen går miste om Guds nåd, och att ingen giftig rot skjuter skott och bliver till fördärv, så att menigheten därigenom bliver besmittad;
Heb 12:16 sen till, att ingen är en otuktig människa eller ohelig såsom Esau, han som för en enda maträtt sålde sin förstfödslorätt.
Heb 12:17 I veten ju att han ock sedermera blev avvisad, när han på grund av arvsrätt ville få välsignelsen; han kunde nämligen icke vinna någon ändring, fastän han med tårar sökte därefter.
Heb 10:36 I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.
Heb 10:37 Ty "ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;
Heb 10:38 och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom".
Heb 10:39 Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.

Ord 25:26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.

Upp 3:16 Men nu, då du är ljum och varken varm eller kall, skall jag utspy dig ur min mun.

Se Ljum, sammanblandad, mixad, förväxlad, utbytt, utväxlad, ersatt, avlöst, efterträdd, liknöjd, likgiltig!

2Ti 4:7 Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har bevarat tron.
2Ti 4:8 Nu ligger rättfärdighetens segerkrans tillreds åt mig, och Herren, den rättfärdige domaren, skall giva den åt mig på "den dagen", och icke åt mig allenast, utan åt alla som hava älskat hans tillkommelse.

Jesus HATES the deeds of the Nicolaitiane, which I also hate.

Rev. 2:6 But this thou hast, that thou hatest the deeds of the Nicolaitianes, which I also hate. Nicolaitianes -To conquer the people or laity, these "deeds" had become in Pergamos a "doctrine" (Rev. 2:15)

Counter

Website counter