söndag 6 juni 2010

Torpkonferens 2010 När det religiösa täckelset faller!



När det religiösa täckelset faller!
Torpkonferens 2010
Munkväsendet har fått insteg!


Torp Ingår i EFK, SKR, KV. Charta Ecumenica
Sveriges Kristna råd (koncilium, synod)

SKR, Länkar: http://www.skr.org/lankar.4.95ef17103e1e03476800020151.html

Resurser för varandra

Att utgöra "kyrkorna tillsammans" kan innebära att en eller flera kyrkor inom ramen för SKR anförtros uppdrag på delegering för helhetens räkning. Kyrkornas resurser på olika sakområden kan även mötas inom SKR:s ram i nätverksform och på det sättet gemensamt utgöra en resurs för "kyrkorna tillsammans".

Se Interreligion, mångreligiös, en mångfald, legio.

Charta Oecumenica på svenska


Översättningen godkändts av Sveriges Kristna Råds styrelse.

Vi förbinder oss …

VI TROR PÅ ”EN ENDA, HELIG, KATOLSK OCH APOSTOLISK KYRKA”


http://www.ekumenia.fi/opillinen_vuorovaikutus/asiakirjoja_-_documents/charta_oecumenica/charta_oecumenica_pa_svenska/

Fyra kyrkofamiljer

I Sveriges Kristna Råd möts medlemskyrkor och observatörer fördelade på fyra kyrkofamiljer. I dessa ryms de olika kristna traditionerna i vårt land.
Att se de olika kyrkorna familjevis är ett sätt att inför varandra och omvärlden tydliggöra den tradition och gemenskap som finns inom familjerna. Det är också ett sätt att fördela kyrkornas representation i olika sammanhang.

Medlemskyrkor och observatörer

Sveriges Kristna Råd har 27 medlemskyrkor och en observatör. Observatörer har närvaro- och yttranderätt men inte beslutsrätt. Att vara observatör är något som kyrkan själv väljer.

DEN LUTHERSKA KYRKOFAMILJEN

- Svenska kyrkan med Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
- Estniska evangelisk-lutherska kyrkan
- Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan
- Ungerska protestantiska kyrkan

DEN KATOLSKA KYRKOFAMILJEN

- Stockholms katolska stift

DEN FRIKYRKLIGA KYRKOFAMILJEN

- Adventistsamfundet (observatör)
- Evangeliska Frikyrkan
- Frälsningsarmén
- Metodistkyrkan
- Pingst - Fria församlingar i samverkan
- Svenska Alliansmissionen
- Svenska Baptistsamfundet
- Svenska Missionskyrkan
- Vineyard Norden

DEN ORTODOXA KYRKOFAMILJEN

- Armeniska apostoliska kyrkan
- Bulgariska ortodoxa kyrkan
- Estniska ortodoxa kyrkan
- Etiopiska ortodoxa kyrkan
- Finska ortodoxa kyrkan
- Koptiska ortodoxa kyrkan
- Makedoniska ortodoxa kyrkan
- Rumänska ortodoxa kyrkan
- Ryska ortodoxa kyrkan (Kristi förklarings församling)
- Ryska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet) i Sverige
- Serbiska ortodoxa kyrkan (endast på serbiska)
- Syrisk-ortodoxa kyrkan
- Österns assyriska kyrka
- Österns gamla kyrka

Internationella länkar

Baptist World Alliance

CEC - Europeiska Kyrkokonferensen
Centro pro unione, Rom
“INTRODUCTION TO THE ECUMENICAL
& INTERRELIGIOUS MOVEMENTS
FROM A ROMAN CATHOLIC PERSPECTIVE”
http://www.prounione.urbe.it/att-act/e_sum-course_rome.html

De europeiska katolska biskopskonferensernas råd, CCEE
Kommissionen för katolska biskopskonferenser inom EU-länderna, COMECE
International Prison Chaplains´Association, IPCA Worldwide
Lutherska Världsförbundet, LWF
Pontifical Council for Promoting Christian Unity
World Council of Churches - Kyrkornas Världsråd
World Alliance of Reformed Churches
World Pentecostal Fellowship

Den påbörjade, inledda, invigda, vägen till Munkväsen, - toner från Torp

Läs denna link! The Devil in the Convent, mass possession of nuns:http://www.historycooperative.org/journals/ahr/107.5/ah0502001379.html

Wilfrid Stinissen, Hans Weichbrodt, (Oas-rörelsen) figurerar på Torp.

Wilfrid Stinissen, född 1927 i Belgien, är en katolsk präst, karmelitmunk och författare. Han är bosatt i Sverige sedan 1967. Stinissen är en mycket produktiv författare av andakts- och uppbyggelselitteratur.
Wilfrid Stinissen
Vars bok saluförs på Torp
Född 1927, Belgien, Utbildning Filosofie doktor
Yrke/uppdrag Katolsk präst, Webbplats Karmel
Kategori: Karmeliter

Karmelitorden

Karmelitorden, eg. Den saliga jungfru Marias brödraorden av berget Karmel, är en katolsk orden, ursprungligen en eremitorden med kloster vid berget Karmel i Palestina, varifrån den utbredde sig under korstågstiden.


Allmänt [redigera]
Alltsedan 1400-talet finns även en kvinnlig gren av orden, som blivit den största ordensgemenskapen inom den Romersk-katolska kyrkan. Den s.k. oskodda grenen är resultatet av Teresa av Ávilas och Johannes av Korsets reformer vid slutet av 1500-talet.

Både kvinnliga och manliga karmeliter finns i Sverige, och de har utgivit en stor del av den karmelitiska litteraturen.

Karmelitorden är en av tiggarordnarna och grundades av korsfararen Berthold från Kalabrien under senare hälften av 1100-talet. Den första regeln fick den 1209 av patriarken Albert av Jerusalem. Enligt den skulle bröderna bo i skilda celler, ägna sig åt bön och handarbete, leva i fattigdom, avstå från att äta kött och iaktta tystnad under en stor del av dagen. Dessa stadgar fastställdes av påven 1226.

Fram till 1972 begagnade sig karmelitorden av sin egen liturgiska rit, vilken går tillbaka på korstågens tid och var allmän i det latinska patriarkatet av Jerusalem. 1972 beslutade orden att övergå till den romerska ritens nyare form (Paulus VI). Sedan några år tillbaka firas åter den karmelitiska riten av karmeliterna av Guds moder i Wyoming.

Historik [redigera]

Karmeliterna flyttade till Cypern och Sicilien 1238, på grund av de oroliga förhållandena i Palestina. 1240 och 1244 fanns de i England och Frankrike, och 1245 hölls deras första generalkapitel. I samband med flytten till gjordes djupgående förändringar av organisationen. Den inordnades bland tiggarordnarna (1245), och ordensstadgarna förändrades och mildrades. Den gamla bruna dräkten byttes mot en svart, som påminde mera om dominikanernas. I dräkten ingick ett grått skapular som bestod av två tygstycken som bars på bröst och rygg, hopfästa över axlarna.

Enligt legenden hade detta plagg ursprungligen överlämnats till ordensgeneralen Stock av jungfru Maria, som personligen lovat att den som dog iklädd detta plagg inte skulle smaka den eviga elden. Dessa förespeglingar bidrog i betydande mån till karmeliternas framgångar, men uppammade också inom orden ett enastående övermod. Den alltmera slappnande klostertukten framkallade också upprepade reformförsök, som gav upphov till olika kongregationer.

Redan på 1400-talet fanns inom karmelitorden en motsättning mellan observanter och konventualer. På 1420-talet uppstod den stränga mantuanska reformkongregationen. Den viktigaste är dock den av den heliga Teresia under 1500-talets senare hälft grundade kongregationen av barfotakarmeliter, som omkring år 1600 delades i två, med var sin general.

Brödrakonvent i Sverige under medeltiden [redigera]
Örebro konvent, Närke, mitten av 1450-talet.
Nutida svenska konvent [redigera]
Karmelitnunnor: Den barmhärtiga Kärlekens Karmel och av Thérèse av Jesusbarnet, Glumslöv
Karmelitbröder: Norraby kloster, Tågarp

Se även [redigera]
Wikimedia Commons har media som rör Karmelitorden

Thérèse av Jesusbarnet
Den barmhärtiga kärlekens Karmel
Externa länkar [redigera]
Karmelitorden i Sverige
Kategorier: Katolska klosterordnar | Jungfru Maria

Artiklar i kategorin "Karmeliter"
Följande 16 sidor (av totalt 16) finns i denna kategori. A
Anders Arborelius
H
Povl Helgesen
J
Johannes av Korset
L
Filippo Lippi
M
Marie-Adélaïde, storhertiginna av Luxemburg
O
Oskodda karmeliter

Anders Arborelius
H
Povl Helgesen
J
Johannes av Korset
L
Filippo Lippi
M
Marie-Adélaïde, storhertiginna av Luxemburg
O
Oskodda karmeliter P
Maria Maddalena dei Pazzi
S
Lúcia dos Santos
Edith Stein
Wilfrid Stinissen
Simon Stock
T
Teresa de Los Andes
T forts.
Teresa av Ávila
Thérèse av Jesusbarnet
V
Louise de la Vallière
Frans Vormordsen

Kategori: Katolska klosterordnar

Anders Arborelius

Anders Arborelius, född 24 september 1949 i Sorengo, Schweiz, av svenska föräldrar, är sedan 29 december 1998 katolsk biskop för Stockholms katolska stift. Anders Arborelius är tillika munk (oskodd karmelit) [1][2] och ordförande för den nordiska biskopskonferensen.

Anders Arborelius växte upp i Lund. Vid 20 års ålder konverterade han till katolicismen (han upptogs i Elisabethsystrarnas kapell i Malmö), och två år senare inträdde han i karmelitklostret i Norraby. Han studerade filosofi och teologi i Brügge i Belgien och i Rom och avlade sedan teologie licentiatexamen på karmeliternas universitet i Rom. 1977 avlade han sina eviga löften i Karmelitorden. Han prästvigdes den 8 september 1979. Han är Sveriges förste katolske biskop av svensk börd sedan reformationen.[1] Som biskop antog han valspråket "In Laudem Gloriae” (Gud till pris och ära/Till Guds högre ära).

Tillsammans med pingstpastorn Sten-Gunnar Hedin skrev Anders Arborelius det uppmärksammade Jesusmanifestet 2003, bland annat om Jesu jungfrufödsel som ett biologiskt faktum (till skillnad från symbol eller myt).[3][4] Arborelius företräder i likhet med Katolska kyrkans katekes en traditionell kristen syn.

I egenskap av biskop är Anders Arborelius beskyddare av Sveriges unga katoliker (SUK).

I advent 2005 reagerade Anders Arborelius på ett manifest av Katolsk vision [5] med ett upprop att "besinna sig" och "vända om till kyrkans tro".[6] 8 september 2009 förnyade Arborelius sitt avståndstagande från Katolsk vision: "Återigen ser jag mig tvungen att påpeka att ”Katolsk Vision” på intet sätt återspeglar det som är den Katolska kyrkans tro och att man inte har något bemyndigande att kalla sig ”katolsk” [...] Jag vädjar till dem som står bakom ”Katolsk Vision” att ompröva sina ställningstaganden och söka sig tillbaka till det som är Kyrkans tro."[7]

Biskop Anders Arborelius har visat starkt engagemang för flykting- och invandrarfrågor och var en av undertecknarna av de sk Påskuppropet 2005 som syftade till att underlätta för nyanlända flyktingar att få uppehållstillstånd i Sverige.

Han har även tagit initiativ till att den katolska organisationen Respekt - rörelse för livet, som arbetar med medicinsk-etiska frågor grundades 2001. För att uppmärksamma dessa frågor tog han samma år initiativ till att katoliker i Sverige firar den tredje söndagen i advent som Livets söndag, då biskopen skriver ett särskilt herdabrev som läses upp i alla katolska församlingar i Stockholms katolska stift. Anders Arborelius är också en av initiativtagarna till uppropet Bevara äktenskapet.

Anders Arborelius är ordförande för katolska stiftets Freds- och rättvisekommission, Justitia et Pax och Kommission för inter-religiös dialog, KID.

Anders Arborelius har på senare tid, efter 2007 varit tillmötesgående gentemot de stiftsbor som fasthåller vid den äldre romerska liturgin och uttryckt tacksamhet gentemot Kristus Konungens Institutets präster, som kommit från utlandet för att bistå med denna uråldriga rit.[8]

Bibliografi (urval) [redigera]
2008 - In laudem gloriae- texter från tio år som biskop. ( i urval av Maria Hasselgren)
2008 - Andens manifest (tillsammans med Sten-Gunnar Hedin)
2004 - Enhet i mångfald: herdabrev under jubileumsåret
2003 - Jesusmanifestet (tillsammans med Sten-Gunnar Hedin)
2000 - Biskopens novisår: en bok av, med och om Anders Arborelius
1987 - Trosmeditation
1986 - Den brinnande pilen: Karmels mystik genom tiderna
Mystik – hemlighet, mystifikation, mystär, magi, trolldom, svartkonst, häxeri, trolleri, teckentydning, ockultism, alkemi dunkelhet, gåtfullhet hemlighetsfullhet, sekretess,
Noter
^ [a b] "Biskop Anders Arborelius ocd". Katolska Kyrkan i Sverige.
^ David M. Cheney. "Bishop Anders Arborelius, O.C.D.". Catholic-Hierarchy.org.
^ Anders Arborelius och Sten-Gunnar Hedin (28 januari 2003). "Jesus mer än en myt". Svenska Dagbladet.
^ Anders Arborelius och Sten-Gunnar Hedin: Jesusmanifestet, 2003. ISBN 91-89684-20-6. Se manifest.
^ Martin Karlsson (7 december 2005). "Katoliker vill liberalisera kyrkan". Dagen.
^ Anders Arborelius (7 december 2005). "Vänd om till kyrkans tro!". utg. Maria Hasselgren för Katolska Kyrkan i Sverige på catholic.se.
^ Anders Arborelius (8 september 2009). "Biskop Anders om Katolsk vision". utg. Maria Hasselgren för Katolska Kyrkan i Sverige på katolskakyrkan.se.
^ Anders Arborelius (7 sept 2007). "Tridentinsk mässa". Katolska Kyrkan i Sverige.

Karmelitorden

Karmelitorden, eg. Den saliga jungfru Marias brödraorden av berget Karmel, är en katolsk orden, ursprungligen en eremitorden med kloster vid berget Karmel i Palestina, varifrån den utbredde sig under korstågstiden.

Allmänt [redigera]

Alltsedan 1400-talet finns även en kvinnlig gren av orden, som blivit den största ordensgemenskapen inom den Romersk-katolska kyrkan. Den s.k. oskodda grenen är resultatet av Teresa av Ávilas och Johannes av Korsets reformer vid slutet av 1500-talet.

Både kvinnliga och manliga karmeliter finns i Sverige, och de har utgivit en stor del av den karmelitiska litteraturen.

Karmelitorden är en av tiggarordnarna och grundades av korsfararen Berthold från Kalabrien under senare hälften av 1100-talet. Den första regeln fick den 1209 av patriarken Albert av Jerusalem. Enligt den skulle bröderna bo i skilda celler, ägna sig åt bön och handarbete, leva i fattigdom, avstå från att äta kött och iaktta tystnad under en stor del av dagen. Dessa stadgar fastställdes av påven 1226.

Fram till 1972 begagnade sig karmelitorden av sin egen liturgiska rit, vilken går tillbaka på korstågens tid och var allmän i det latinska patriarkatet av Jerusalem. 1972 beslutade orden att övergå till den romerska ritens nyare form (Paulus VI). Sedan några år tillbaka firas åter den karmelitiska riten av karmeliterna av Guds moder i Wyoming.

Historik [redigera]

Karmeliterna flyttade till Cypern och Sicilien 1238, på grund av de oroliga förhållandena i Palestina. 1240 och 1244 fanns de i England och Frankrike, och 1245 hölls deras första generalkapitel. I samband med flytten till gjordes djupgående förändringar av organisationen. Den inordnades bland tiggarordnarna (1245), och ordensstadgarna förändrades och mildrades. Den gamla bruna dräkten byttes mot en svart, som påminde mera om dominikanernas. I dräkten ingick ett grått skapular som bestod av två tygstycken som bars på bröst och rygg, hopfästa över axlarna.

Enligt legenden hade detta plagg ursprungligen överlämnats till ordensgeneralen Stock av jungfru Maria, som personligen lovat att den som dog iklädd detta plagg inte skulle smaka den eviga elden. Dessa förespeglingar bidrog i betydande mån till karmeliternas framgångar, men uppammade också inom orden ett enastående övermod. Den alltmera slappnande klostertukten framkallade också upprepade reformförsök, som gav upphov till olika kongregationer.

Redan på 1400-talet fanns inom karmelitorden en motsättning mellan observanter och konventualer. På 1420-talet uppstod den stränga mantuanska reformkongregationen. Den viktigaste är dock den av den heliga Teresia under 1500-talets senare hälft grundade kongregationen av barfotakarmeliter, som omkring år 1600 delades i två, med var sin general.

Brödrakonvent i Sverige under medeltiden [redigera]
Örebro konvent, Närke, mitten av 1450-talet.
Nutida svenska konvent [redigera]
Karmelitnunnor: Den barmhärtiga Kärlekens Karmel och av Thérèse av Jesusbarnet, Glumslöv
Karmelitbröder: Norraby kloster, Tågarp
Se även [redigera]
Wikimedia Commons har media som rör Karmelitorden

Thérèse av Jesusbarnet
Den barmhärtiga kärlekens Karmel
Externa länkar [redigera]
Karmelitorden i Sverige http://www.karmel.se/
IKONER, ROSENKRANSAR & KORT
IKONER OCH IKONMÅLNING
Rosenkransen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosenkransen

Rosenkransen eller rosenkransbönen är namnet på en meditativ serie böner, som främst brukas inom Katolska kyrkan där den anses ha en viktig roll i den kristnes dagliga liv. Den firas med en egen dag i helgonkalendern, Vår Fru av Rosenkransen den 7 oktober. Rosenkransen består av upprepningar av bland annat Fader vår och Ave Maria, och för att hålla räkningen på dessa böner finns ett särskilt radband. Under dessa böner mediterar den bedjande över serier av händelser i Jesu och jungfru Marias liv. Rosenkransen kan bedjas enskilt eller i grupp; enligt flera påvliga encyklikor bör den dock bedjas varje dag. Rosenkransen är framför allt en katolsk bön, men förekommer även i andra samfund, däribland de ortodoxa; dessa skiljer sig dock åt något från de katolska.

Det finns olika varianter av rosenkransen som blivit godkända av Katolska kyrkan, såsom den franciskanska, och heliga Birgittas rosenkrans som innehåller en extra meditation per rosenkrans.[1]

Historia [redigera]

Att be en serie böner verkar ha förekommit sedan Kyrkans äldsta historia, och bruket förekommer i de äldsta av samfunden med tillhörande radband. De äldsta radbanden verkar ha bestått av knutar på rep eller snören. Det finns belägg för att Fader vår brukades för liknande böneserier, ofta om hundra (genom att man funnit radband med hundra kulor), men det är osäkert hur länge Ave Maria betts på liknande sätt. Omkring 1100-talet var seden i bruk att be 50 eller 150 Ave Maria i rad. Den katolska traditionen gör gällande att just rosenkransen som form av böneserie härrör från Dominicus och striden mot albigenserna, där bönen till jungfru Maria skulle bistå katolikerna. Det är dock osäkert om Dominicus inbegrep de mysterier att meditera över som numera hör till bönen; somliga gör också gällande att rosenkransen redan fanns och att Dominicus endast gjorde den mera allmänt känd.

Namnet har använts i andra sammanhang under medeltiden, och har flera symboliska betydelser. Exakt hur namnet kom i bruk för denna böneform finns flertaliga, och sinsemellan motstridiga, legender om.

Fram till 1900-talet bestod den reguljära rosenkransen av en Fader vår, tio Ave Maria, och en Gloria Patri, upprepade fem gånger. 1917 hade tre barn i Fátima en uppenbarelse av jungfru Maria (Vår Fru av Fátima), där de enligt vad de berättade fick lära sig ännu en bön, som numera kallas Fatimas bön. Den ingår sedan dess i rosenkransen.

Innan 2002 innehöll rosenkransbönen tre grupper av mysterier, eller hemligheter, över vilka den bedjande mediterar. År 2002, i samband med Rosenkransens år lade påven Johannes Paulus II till även "ljusets hemligheter", vilket innebär att Rosenkransen nu består av fyra olika grupper av mysterier att meditera över.

Utförande [redigera]

Rosenkransbönen utförs oftast med hjälp av ett speciellt radband som kallas rosenkrans. Detta radband hjälper den bedjande att hålla reda på bönens meditativa repetitionsmönster. Ett typiskt radband för rosenkransen består av ett sextiotal kulor som är uppträdda runt om på en tråd, som ett halsband, och en sträng som hänger på en medaljong ut från rundeln. Längst ut på strängen finns ett kors.

För att träda in i bönens meditation inleds bönen alltid med korstecknet, den apostoliska trosbekännelsen, en Fader vår, tre Ave Maria, en Gloria Patri och en Fatimas dekadbön; dessa skall bedjas i en tyst omgivning, utan störande moment. Denna inledning beds på strängens kulor. Efter denna inledning börjar den egentliga bönen längs kulorna som är uppträdda på radbandets ihopknutna del.

Grundstrukturen i rosenkransen är en Fader vår följt av tio Ave Maria, en Gloria Patri och en Fatimas dekadbön vilket sammantaget kallas en dekad. Denna dekad uppepas fem gånger.

Fatimabön


Fatimabön är ett samlingsuttryck för fem böner som kom till under Mariauppenbarelserna i Fátima, Portugal 1917.

http://uppenbar.info/uppenbar/rev/Fatima.html
http://www.ewtn.com/fatima/
http://www.ewtn.com/fatima/apparitions/theology.htm
The message of Fatima http://www.ewtn.com/fatima/apparitions/Third_Secret/Fatima.htm

The Hoax of Our Lady of Fatima
by David J. Stewart

http://www.jesus-is-savior.com/False%20Religions/Roman%20Catholicism/hoax_of_our_lady_of_fatima.htm


Dekadbönen,
"O min Jesus, förlåt oss våra synder. Bevara oss från helvetets eld och fräls alla själarna i skärselden. Led alla till himmelen, särskilt dem som behöver din barmhärtighet allra mest. Amen."

Förlåtelsebönen, Ängelns bön, Den eukaristiska bönen, Offerbönen,
Den vanligaste av dessa är dekadbönen eftersom den används i rosenkransen.

Över varje dekad begrundas ett av mysterierna i grupper om fem, beroende på vilken dag det är. Tillsammans med Jungfru Maria ber den troende Gud om nåd att förstå hur det enskilda mysteriet ska omsättas till liv och verksamhet.

Efter de fem dekaderna, avslutas bönen som regel med Salve Regina eller Litaniae lauretanae, samt slutligen med korstecknet. Till avslutningsbönen tillfogas ofta en bön om att få imitera rosenkransens mysterier och att få erhålla vad de utlovar.

Vilka mysterier som mediteras över beror på vilken veckodag det är, men kyrkoåret kan också ordningen ändras. Under meditationen kan den bedjande läsa det stycke i Bibeln som berättar om mysteriet, och begrunda en bild som föreställer detta.
Den glädjerika rosenkransens hemligheter [redigera]

Den glädjerika rosenkransen bedjes på måndagar och lördagar.
Marie Bebådelse (Lukasevangeliet 1:26-38)
Marie besök hos Elisabeth (Lukasevangeliet 1:39-56)
Jesu födelse (Lukasevangeliet 2:1-21)
Frambärandet i templet (Lukasevangeliet 2:22-38)
Jesus återfinns i templet (Lukasevangeliet 2:41-52)
Den smärtorika rosenkransens hemligheter [redigera]

Den smärtorika rosenkransen bedjes på tisdagar och fredagar.
Jesu dödsångest (Matteusevangeliet 26:36-56)
Jesus gisslas (Matteusevangeliet 27:26)
Jesus törnekrönes (Matteusevangeliet 27:27-31)
Jesus bär korset (Matteusevangeliet 27:32)
Jesus korsfästs (Matteusevangeliet 27:33-56)
Den ärorika rosenkransens hemligheter [redigera]

Den ärorika rosenkransen bedjes på onsdagar och söndagar.
Jesu uppståndelse (Johannesevangeliet 20:1-29)
Jesu himmelsfärd (Lukasevangeliet 24:36-53)
Andens ankomst (Apostlagärningarna 2:1-41)
Marie upptagning i himmelen
Marie kröning
Livets och ljusets hemligheter [redigera]

Livets och ljusets rosenkrans bedjes på torsdagar.
Jesu dop (Matteusevangeliet 3:13-16)
Bröllopet i Kana (Johannesevangeliet 2:1-11)
Jesus predikar omvändelse till Guds rike (Markusevangeliet 1:14-15)
Jesu förklaring (Matteusevangeliet 17:1-8)
Jesus firar den sista måltiden (Matteusevangeliet 26)

Prayer beads or Rosaries are used by members of various religions such as Roman Catholicism, Orthodox Christianity, Islam, Hinduism, Buddhism, Sikhism, and Bahá'í Faith to count the repetitions of prayers, chants or devotions. They may also be used for meditation, protection from negative energy, or for relaxation. http://en.wikipedia.org/wiki/Prayer_beads

Rosenkransens religiösa betydelse [redigera]

Flera påvar har under de senaste århundradena betonat vikten av att troende ber rosenkransen. Påve Leo XIII, som ibland har kallas "påven av Rosenkransen", hävdade att bönen var ett vapen mot ondskan i det moderna samhället, och senare påvar har framhållit dess evangeliska karaktär. Rosenkransen är inte tänkt att ersätta liturgin, utan att förstärka den. Påve Johannes Paulus II uttryckte dess betydelse som att konsten att be den är en träning till helighet. Om den beds kontemplativt, och inte mekaniskt, skall den enligt troende vara en väg att göra Jesu liv närvarande i nuet, i den kristnes egna liv. Rosenkransen motiveras också med att den ökar insikten i Kristi mysterier; den anses därför vara kateketisk till sin karaktär.

Jungfru Maria har en framträdande roll i rosenkransen, vilket Johannes Paulus II beskriver som att den troende söker Kristus ansikte och lär sig om honom genom henne. Av den orsaken menade Johannes Paulus II att den är kristocentrisk. Grundförutsättningen, menade han, var det repetitativa.[Visa]
v • d • r

Böner inom Katolska kyrkan


Källor [redigera]
Johannes Paulus II, Rosarium Virginis Mariae
Thurston, Herbert, and Andrew Shipman. "The Rosary." The Catholic Encyclopedia. Vol. 13. New York: Robert Appleton Company, 1912
Noter [redigera]
^ Secular Order of Discalced Carmelites, sidan läst 23 februari 2009

Externa länkar [redigera]
prophecyfilm - Har inte med rosenkransen att göra. Skrämselpropaganda. Låg trovärdighet. webbmaster saknas, etc http://www.saintbirgitta.com//hb/boner/roskrans/rosenkransen.htm

Wikimedia Commons har media som rör Rosenkransen
Kategorier: Bön | Romersk-katolska kyrkan | Jungfru Maria


KARMELS REGEL

Den ursprungliga regeln för den allrasaligaste jungfrun Maria av Berget Karmels orden given av den salige Albertus, patriark av Jerusalem, och stadfäst av Innocentius IV, lyder så här:
Innocentius IV, http://sv.wikipedia.org/wiki/Innocentius_IV
Innocentius IV, född Sinibaldo de Fieschi cirka 1190 i Genua, död 7 december 1254, var påve från den 25 juni 1243 till sin död drygt elva år senare, 7 december 1254.

Påven Innocentius IV var hänförd av korstågstanken.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Korståg
http://www.exposingchristianity.com/Inquisition.html

In 1254, to ease the job of the inquisitors, Pope Innocent IV decreed that accusers could remain anonymous, preventing the victims from confronting them and defending themselves. Many churches had a chest where informants could slip written accusations against their neighbors. Three years later, he authorized and officially condoned torture as a method of extracting confessions of heresy. 9

Han efterträdde den sjuklige Celestinus IV som inte hann vara påve mer än några veckor, men före dess hade Gregorius IX varit en stark påve, som i sitt testamente bad sin efterträdare att försvara Jerusalem som ständigt attackerades av islamiterna och att slåss mot tyskromerske kejsaren Fredrik II som hade satt sig emot påvemakten. Den nye påven sökte lösa de uppgifter som den tidigare påven hade lämnat.

Striden med den tyskromerske kejsaren [redigera]

Ett stort kyrkomöte anordnades i Lyon 1245 som påbjöd en allmän fyraårig fred i hela Västerlandet. I Rom vågade man inte ha kyrkomötet för när delegaterna senast, 15 år tidigare, försökte samlas infångades de av den tysk-romerske kejsarens trupper och mötet ställdes in. Inte så konstigt då förra mötet hade som mål att avsätta kejsaren. Det hade även konciliet i Lyon, som låg längre ifrån kejsarens centrum på Sicilien, och dit lyckades de kyrkliga prelaterna komma.

(Lyon känd för den grymma Bartolomeinatten, massakern)

Lyonmötet bannlyste Fredrik II, som anklagades för mended, helgerån och kätteri. I hela kristenheten började en våldsam propaganda mot honom. Till sin hjälp tog påven hjälp av bland annat av de nygrundade tiggarordnarna - dominikanerna och franciskanerna - en av de viktigaste drivfjädrarna i 1200-talets kyrkliga expansion. Inte först i och med kejsarens död fem år senare och dennes siste avkomlings avrättning i Neapel år 1268 vann påven maktkampen mot kejsaren.

Korståg planerades och misslyckades [redigera]

Ett nytt korståg planerades också i Lyon 1245, och för att bekosta det krävdes större delen av det prästerskapet på en tjugondedel av vad de förtjänade under de närmaste tre åren. Påven Innocentius IV och kardinalerna skulle under samma tid offra en tiondel av sina inkomster för Jerusalems sak.


De kristna européerna uppmanades att be för Jerusalems räddning. Korstågspredikanter reste runt och samlade in pengar och sökte stridsmän till det korståg, som Ludvig IX ledde och som den norske kungen Håkon IV Håkonsson först hade lovat föra befälet över en korsfararflotta, men senare nekade att delta i under kardinal Vilhelm av Sabinas besök i Bergen sommaren 1247. Korståget misslyckades fatalt, de kristna slaktades och Ludvig IX tillfångatogs. Kungen frigavs först efter ett enormt skadestånd på hundratusentals guldmynt. Kardinalen som besökte Norge var även påvens sändebud i Sverige 1248 då Skänninge möte hölls.

Påvens sändebud hos mongolerna [redigera]

Inte enbart till Norden skickade påven sitt folk för att hitta fler själar till sin kristenhet. Långt österut i dagens Ryssland, i dåvarande mongolernas land kom Plano Carpini 1246 i kontakt med folk som samojederna. Han var påven Innocentius IV:s sändebud i östern 1245-1247. Även islamiterna fick några fredliga besök vid sidan av korstågen, bland annat de i Syrien och Egypten.

Wikimedia Commons har media som rör Innocentius IV


Albertus, genom Guds nåd patriark av Kyrkan i Jerusalem, till sina kära söner, Brocardus och de andra eremitbröder, som står under hans lydnad och bor vid Elias källa på berget Karmel: hälsning i Herren och den Helige Andes välsignelse! Många gånger och på många sätt (Hebr. 1:1) har de heliga fäderna föreskrivet hur var och en, vilken orden han än tillhör eller vilket slags klosterliv han än har valt, bör leva i lydnad mot Jesus Kristus (2 Kor. 10: 5) och troget tjäna honom med ett rent hjärta och ett gott samvete (1 Tim. 1: 5). Då ni emellertid ber oss att vi, i enlighet med er föresats, skall ge er en levnadsregel som ni i framtiden skall iaktta, bestämmer vi följande:

Om att ha en prior och de tre ting som man skall lova honom
Först och främst skall en av er vara prior. Han skall väljas till denna uppgift enhälligt och med allas medgivande, eller av den större och klokare delen av er. Honom skall alla de andra lova lydnad, och bemöda sig om att i sanning iaktta vad de lovat i allt vad de gör, tillika med kyskhet och avsägelse av egendom.

Om att ta emot boningsplatser
Ni kan bosätta er på ensliga platser eller där man ger er områden, som är skickade och lämpade för ert ordensliv, i enlighet med vad som synes passande för priorn och bröderna.

Om brödernas celler
I enlighet med läget av den boningsplats som ni beslutat bebo, skall dessutom var och en av er ha en egen avskild cell. Dessa celler anvisas åt var och en på det sätt som priorn själv beslutat och med medgivande av de andra bröderna eller av den klokare delen.

Om gemensamma måltider
Trots detta skall ni i ett gemensamt refektorium inta den föda som man ger er, medan ni gemensamt lyssnar till någon läsning ur den heliga Skrift, där detta kan iakttas på ett lämpligt sätt.

Om priorns myndighet
Det är inte tillåtet för någon broder att utan tillstånd från den som för tillfället är prior flytta från den plats som anvisats honom eller byta med någon annan. Priorns cell skall ligga vid ingången till det område där ni bor, så att han först kan gå dem till mötes som kommer dit, och så att allt som sedan skall göras går till väga på det sätt som han vill och finner för gott.

Om den ständiga bönen
Var och en må förbli ensam i sin cell eller i närheten av den, medan han begrundar Herrens lag både dag och natt (Ps. I: 2) och vakar i bön (jfr 1 Petr. 4: 7), om han inte är upptagen av andra rättmätiga ting.

Om tidebönerna
De som kan bedja tidebönerna tillsammans med klerkerna skall bedja dem i enlighet med de heliga fädernas föreskrifter och Kyrkans godtagna sedvänja. De som inte kan detta, skall bedja tjugofem Fader vår vid nattvigilien, utom på söndagar och högtider då vi bestämmer att de vid nattvigilien skall fördubbla antalet Fader vår och följaktligen bedja denna bön femtio gånger. Samma bön skall bedjas sju gånger vid laudes. Vid var och en av de övriga tidebönerna skall den likaledes bedjas sju gånger, utom vid vesper då ni skall bedja den femton gånger.

Om att inte ha något som sin egendom
Ingen av bröderna skall beteckna något som sin egendom utan ni skall ha allting gemensamt (Apg. 4. 32), och priorn skall egenhändigt eller genom den broder, som av honom fått detta uppdrag, dela ut åt var och en efter hans behov (Apg. 4: 35), med hänsyn till vars och ens ålder och till vad han i övrigt behöver.

Vad man får äga gemensamt
Det är emellertid tillåtet för er att ha åsnor eller mulåsnor, i den mån ni behöver det, och likaså andra djur eller fjäderfä för att giva er föda.

Om oratoriet och gudstjänsten
Ett oratorium skall uppföras på lämpligast möjliga vis mitt ibland cellerna, och där skall ni varje morgon komma samman för att delta i den högtidliga mässan, där detta låter sig göra.

Om kapitlet och brödernas tillrättavisande
På söndagar och andra dagar, när så behövs, skall ni dessutom tala om ordens upprätthållande och själarnas frälsning, och ni skall vid detta tillfälle även med kärlek tillrättavisa bröderna för deras överträdelser och förseelser, om sådana har varit märkbara hos någon.

Om brödernas fasta
Ni skall fasta alla dagar, utom på söndagar, från det heliga Korsets Upphöjelses högtid ända till Herrens Uppståndelses dag, om inte sjukdom, kroppslig svaghet eller några andra rättmätiga skäl gör det tillrådligt att avstå från att fasta, ty nöden har ingen lag.

Om avhållsamhet från kött
Ni skall avhålla er från att äta kött, om det inte måste förtäras som botemedel mot sjukdom eller svaghet. Och eftersom ni mycket ofta måste tigga medan ni är på resa, kan ni, när ni är hemifrån, äta rätter som tillretts med kött för att inte ligga era värdar till last. Till sjöss skall det emellertid vara tillåtet för er att även äta kött.

Förmaningar
Eftersom människans liv På jorden är en strid (job 7: 1), och, de som vill leva ett gudfruktigt liv i Kristus lider förföljelse (2 Tim. 3. 12), och då dessutom er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker vem han kan sluka (1 Petr. 5: 9), må ni med all iver sträva efter att ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan hålla stånd mot fiendens angrepp (Ef. 6: 11).

Låt kyskheten vara ert bälte (Ef. 6: 14), och låt hjärtat bevakas av heliga tankar, ty det står skrivet: heliga tankar skall beskydda dig (Ords. 2: 11). Ta på er rättfärdighetens bröstpansar (Ef. 6: 14), så att ni älskar Herren, er Gud, av allt ert hjärta och av all er själ och av all er kraft, och er nästa som er själva (Mark. 12: 30-31). Ta under alla förhållanden trons sköld, med vilken ni kan släcka alla den ondes brinnande pilar (Ef. 6: 16), ty utan tro är det omöjligt att behaga Gud (Hebr. 11: 6).

Sätt även frälsningens hjälm på huvudet (Ef. 6: 17), så att ni väntar er frälsning av honom som är den ende Frälsaren , han som frälsar sitt folk från deras synder (Matt. 1: 21). Må även Andens svärd, som är Guds ord (Ef. 6: 17), i all sin rikedom bo i er mun och era hjärtan, och allt vad ni måste göra, gör det i enlighet med Herrens ord (Kol. 3: 16-17 och Rom. 10: 8).

Om arbetet
Ni bör utföra något slags arbete, så att djävulen alltid finner er sysselsatta och inte genom er sysslolöshet får tillfälle att tränga in i era själar. Härvidlag finner ni på samma gång undervisning och föredöme hos den salige aposteln Paulus, genom vars mun Kristus talade. Denne apostel blev av Gud insatt till att vara hedningarnas härold och lärare i den sanna tron (1 Tim. 2: 7). Om ni efterföljer honom, kan ni inte fara vilse.

Under arbete och möda, säger han, var vi bland er och vi arbetade dag och natt för att inte ligga någon av er till last, inte för att vi inte hade någon rätt till det, men vi själva ville ge et ett föredöme, för att ni skulle efterfölja oss. Ty när vi vistades hos er, gav vi er också detta bud, att om någon inte vill arbeta skall han inte heller äta. Nu hör vi ändå, att några av er för ett lättjefullt liv och inte uträttar något arbete. Sådana människor befaller vi och förmanar dem i Herren Jesus Kristus, att de skall arbeta under tystnad och äta det bröd, som de själva har förtjänat (2 Tess. 3: 8-12). Detta är den heliga och goda vägen, vandra på den (Jes. 30: 21).

Om tystnaden
Aposteln anbefaller tystnaden, när han föreskriver att vi skall arbeta under tystnad. Och pä samma sätt vittnar profeten: Rättfärdighetens frukt är tystnad (Jes. 32: 17). Och vidare: Genom tystnad och förtröstan blir ni starka (Jes. 30: 15). Därför bestämmer vi att ni skall iaktta tystnad från och med kompletorium till och med prim följande dag.

Under resten av tiden är det dock inte nödvändigt att iaktta tystnaden med lika stor stränghet, men man bör dock mycket noga ta sig i akt för mångordighet. Ty som det står skrivet, och erfarenheten lär oss detta i lika hög grad: Där många ord är, blir synden inte borta (Ords. 10: 19). Den som talar obetänksamt kommer i olycka (Ords. 13: 3). Den som har överflöd på ord skadar sin själ (Syr. 20: 8).

Och i evangeliet säger Herren: För varje onyttigt ord, som människorna talar, skall de avlägga räkenskap på domens dag (Matt. 12: 36). Må alltså var och en skaffa en våg för sina ord och strama tyglar för sin mun, så att han inte slinter och faller omkull genom tungan och hans fall blir obotligt och ända till döds (Syr. 28: 25-26). Må han med profeten akta på sina vägar, så att han inte syndar med sin tunga (Ps. 39: 2), och med iver och omsorg söka iaktta tystnaden, som är rättfärdighetens frukt.

Förmaning till priorn om ödmjukhet
Men du, broder Brocardus, och vem som än blir insatt till prior efter dig, må alltid ha i sinnet och i gärning iaktta det som Kristus säger i Evangeliet: Den som vill bli störst bland er, han skall vara er tjänare, och den som vill vara främst bland er, han skall vara de andras träl (Matt. 20: 26-27).

Förmaning till bröderna att vörda priorn
Men ni, andra bröder, vörda ödmjukt er prior. Tänk snarare på Kristus än på honom själv, det är ju han som insatt honom till ert överhuvud och som sade till Kyrkornas föreståndare: Den som hör er, han hör mig, och den som avvisar er, han avvisar mig (Luk. 10: 16), för att ni inte skall kallas till doms för att ni visat honom förakt utan genom er lydnad skall förtjäna det eviga livets lön.

Detta har vi all korthet skrivit till er för att bestämma en regel för det levnadssätt som ni bör följa. Men om någon gör än mera skall Herren själv återgälda honom det när han kommer åter. Må han dock använda sig av det sunda förnuftet, som utgör måttstocken för alla dygder.

Opinion – Insändare, Publicerad i tidningen Dagen
Peter Halldorf förvillar svensk frikyrklighet

Publicerad: 2008-02-20 06:00

Jag har med
stort intresse läst artikelserien om Bjärka Säby och Peter Halldorf men jag hade hoppats att vi hade fått veta mer om skiljelinjerna mellan den historiska kyrkan, som Halldorf i många stycken anammat, och väckelserörelserna. När vi läser artiklarna så är det nästan enbart med människor som har en positiv inställning och känslorna tar ofta över, man talar om Halldorf som en varm och ärlig person, att man älskar honom och så vidare och det kan jag inte på något sätt ifrågasätta.


Men det som nu sker på Bjärka Säby är mer än känslor. Här finns grundläggande teologiska frågor som vi inte kommer ifrån. Ikoner, korstecken, rökelse, mystik och klosterliv hittar vi inte i apostlarnas undervisning eller i Bibeln. Det finns inte heller i 1800-talets folkväckelse som förändrade hela Sverige och lade grunden till vårt välstånd. Det går inte att förena sakramental teologi och väckelsekristendom. Men i dag finns det en suddig och nästan otäck gråzon, där alla får plats i svensk frikyrklighet. Pingströrelsens Sten-Gunnar Hedin säger att vi behöver olika traditioner. Det kan så vara, men måste inte allt vila på Bibeln?

När Konstantin införde kristendomen i romerska riket på 300-talet, avföll man till stor del från den sanna tron som vi fick av apostlarna. Man införde tillbedjan av statyer, beläten och reliker, askes hämtades från de grekiska filosoferna. Luther bröt med denna avgudadyrkan och en ny era började där tron gick före gärningar. Så kommuniteten på Bjärka-Säby måste ses i ett större sammanhang. Östanbäcks Kloster som utger sig för att vara protestantiskt leds av katolska munkar och marknadsförs med stöd från Ulf Ekman, Peter Halldorf med flera. Vems agenda är det som håller på att formas? Förra året ordnade Halldorf en resa med många kristna ledare till ett kloster i Rom och förra veckan uttalade han sig tillsammans med bland annat Ulf Ekman och Anders Aborelius att kallelsen till klostergemenskapen är profetisk och att det är Guds Andes verk att de kommer tillbaka efter 500 år. Vad vi som väckelserörelse kan se av vår historia så har inte klostret någon plats alls. Det finns inte heller något bibelställe som styrker att klosterlivet är en andlig nådegåva, visar vägen till friska källor och eller är placerad i kyrkans mitt.


Enhet verkar nu för många vara viktigare än troheten till Guds ord, i stället för teologi. Men enhet med Katolska kyrkan slutar alltid under påven. Alla kyrkor är underkyrkor som på sikt ska underordna hans ämbete som Guds ställföreträdande på jorden. Den enhet som nu växer fram, där Bjärka Säby och Halldorf är en viktig kugge, bör därför ifrågasättas teologiskt och utan känslor. Ska vi se en ny väckelserörelse som i grunden förändrar vårt land och folk då behöver vi bryta med influenserna från Rom, med traditionslära, sakrament och klosterliv och förkunna ett evangelium med Guds kraft och liv genom tron allena. Det är vad Sverige behöver.

Stefan G
redaktionendagen.se

Vart leder samtalen mellan Ulf Ekman och Peter Halldorf?

http://www.tidenstecken.se/samtal-UE-PH.htm

Peter ställde på slutet frågan till Ulf: När grundar ni det första klostret på Livets Ord?
Ulf: Bra fråga! Vem vet vad vi startar i framtiden.
18 december 2005 var det dags för en ny samtalsrunda. Nu på Peter Halldorfs hemmaplan, i Pingstkyrkan Linköping, som var i det närmaste fullsatt. Den här gången var det Peter Halldorf själv som fungerade som samtalsledare.

Peter inledde med att förklara att han mer och mer rensat i sin kalender under adventstiden för att mer i stillhet sätta de tre profeter som står i centrum under denna delen av kyrkoåret, nämligen Sakarja, profeten Johannes och fjärde advent Theotokos, när vi har temat Herrens moder, Maria.

Ulf: "Jag tror vi har underskattat henne makalöst, det finns en fruktan, kanske katolikskräck. Maria har vi så sett på bilder som är främmande kulturellt då vi varit på semester i Italien." Och Ulf fortsatte: "Maria är som du sa Theotokos, alltså Herrens moder, Guds moder. Vi har i väckelsekretsar varit rädda för att överbetona henne."

Detta måste man säga är högst förvånansvärt uttryckt av Ulf Ekman, han kan inte vara okunnig i vilken ställning Maria idag har i den katolska världen, inte bara om vi åker på semester till Italien. "Theotokos" översätts på svenska "Gudaföderska".

Bruket att dyrka Maria som Guds Moder blev erkänd dogm vid kyrkomötet i Efesus 431. Maria ärades med titeln Theotokos (Gudaföderska). Det här blev öppningen för en hednisk dyrkan av Maria. Resultatet av detta kan vi idag se i den katolska världen. De hedniska gudinnorna Isis och Astarte kallades "Himmelens drottning". Kybele titulerades "alla heligas Moder". Alla dessa titlar tillämpas numera, med obetydliga variationer, på Maria. Som Himmelens drottning står hon idag i högre rang än alla änglarna och de heliga i Himlen, och endast under Gud i status. Detta kan man kalla "makalöst"!

Katolska kyrkans katekes nr 975 säger: "Vi tror att Guds heliga moder, den nya Eva, kyrkans moder, i himlen fortsätter sin modersroll när det gäller Kristi lemmar." I Katolska kyrkan köper man hela paketet…

Peter berättade att han sitter med i den officiella dialoggruppen mellan Katolska kyrkan och Pingst och att de helt nyligen var samlade ett helt dygn där de talade om Maria. "Vi har ju några Mariadogmer som kommit upp i historien på katolsk mark som vi protestanter har svårt för och jag la märke till att mina kollegor, pingstpastorer, när de hörde detta: ja men tror ni verkligen så här. Men på samma sätt katolikerna säger också: ja, men tror ni inte på det här, som det var alldeles självklart."

Och vad tror Peter själv om dessa katolska Mariadogmerna? Vad gör Peter i denna dialoggruppen eftersom han verkar ha omfattat en hel del katolska influenser och inte längre kan anses stå för pingstteologin?
Läs mer på länken ovan.


Öppet brev till Sionförsamlingen i Linköping
Läs hela blogginlägget här:

http://adamdavidsson.blogspot.com/2010/03/oppet-brev-till-sionforsamlingen-i.html

”Därför oroas jag i djupet av min själ och klagar till Herren och gråter över att dagens pingströrelse verkar röra sig i motsatt riktning mot den jag gått. Man söker sig allt närmare den religion jag flytt ut ur, en religion som predikar ritual istället för den Nödvändiga pånyttfödelsen (Joh 3:3). Bjärka-Säby var ingen angenäm upplevelse. I det rum jag sov i möttes jag av en Mariaikon på bordet. Dessutom låg där en bok vid namn ”Eukaristin - så som den firas i Övre salen i Nya slottet Bjärka-Säby” skriven av Peter Halldorf vilken jag bara klarade av att läsa några sidor av. Att detta skulle vara pingströrelsen, ja ens den levande Gudens församling, Kristi kropp, kunde jag inte se. Det jag läste var bara bedräglig filosofi, byggd på mänskliga traditioner och stadgar och inte på Kristus. Dussintalet ikoner mötte mig när jag gick in i Övre salen och kanske ett halvdussin i slottskapellet, tideböner och s.k. Eukaristi i en tung religiös form.”

Huru skola de frikyrkliga kunna hävda sanningen om personlig omvändelse som villkor för medlemskap i församlingarna, dopsanningen och andra bibliska läror, då de allierat sig med världskyrkorna. Saken är den att, utan att man vet eller förstår det, så glider man in i något, som man egentligen ytterst inte vill komma in i. Men man är där, och så måste man plåna ut gränslinjerna.
– Lewi Pethrus

List of Manmade Catholic Heresies
http://www.jesus-is-savior.com/False%20Religions/Roman%20Catholicism/list_of_heresies.htm


Roman Catholicism is of the Devil

And HUMAN TRADITIONS ADOPTED and PERPETUATED by the ROMAN CATHOLIC CHURCH in the COURSE OF 1600 YEARS.

"And ye shall know the truth, and the truth shall make you free" Jesus in John 8:32

Notice:- These dates are in many cases approximate. Many of these heresies had been current in the church years before, but only when they were officially adopted by a church council and proclaimed by the pope as dogma of faith, did they become binding on Catholics.

And doctrine to be true must conform to the Word of God. "To the law and to the testimony; if they speak not according to this word, it become there is no light in them." ( Isaiah 8:20 ).

At the Reformation in the 16th Century these heresies were repudiated as having no part in the Religion of Jesus as taught in the New Testament.

1. OF ALL THE HUMAN TRADITIONS taught and practiced by the Roman Catholic Church, which are contrary to the Bible, the most ancient are the prayers for the dead and the sign of the Cross. Both began 300 years after Christ................................................................................310

2. Wax Candles introduced in church about...........................................................................320

3. Veneration of angels and dead saints about...................................................................375

4. The Mass, as a daily celebration, adopted.........................................................................394

5. The worship of Mary, the mother of Jesus, and the use of the term, "Mother of God", as applied to her, originated in the Council of Ephesus in..............................................................431

6. Priests began to dress differently from the laity in.................................................................500

7. The doctrine of Purgatory was first established by Gregory the Great about the year.......593

8. The Latin language, as the language of prayer and worship in churches, was also imposed
by Pope Gregory I. 600 years after Christ...............................................................................600

The Word of God forbids praying and teaching in an unknown tongue ( I Cor.14:9).

9. The Bible teaches that we pray to God alone. In the primitive church never were there
prayers directed to Mary, or to dead saints. This practice began in the Roman Church about......................................................................................................................................600

(Matt.11:28; Luke 1:46; Acts 10:25-26; 14:14-18)

10. The Papacy is of pagan origin. The title of pope or universal bishop, was first given to the bishop of Rome by the wicked emperor Phocas, in the year.....................................................610

This he did to spite Bishop Ciriacus of Constantinople, who had justly excommunicated him for having caused the assassination of his predecessor emperor Mauritius. Gregory I, then bishop of Rome, refused the title, but his successor, Boniface III, first assumed title "pope".

Jesus did not appoint Peter to the leadership of the apostles and forbade such notion.
(Luke 22:24-26; Eph.1:22-3;Col.1:18; I Cor.3:11 ).

Note:- Nor is there any mention in Scripture, nor in history, that Peter ever was in Rome, much less that he was pope there for 25 years; Clement, 3rd. bishop of Rome, remarks that "there is no real 1st century evidence that Peter ever was in Rome."

11. The kissing of the Pope's feet began in.........................................................................709

It had been a pagan custom to kiss the feet of emperors. The Word of God forbids such practices. (Read Acts 10:25-26; Rev.19:10; 22:9).

12. The Temporal power of the Popes began .....................................................................750

When Pepin, the usurper of the throne of France, descended into Italy, called by Pope Stephen II, to war against the Italian Lombards, he defeated them and gave the city of Rome and surrounding territory to the pope. Jesus expressly forbade such a thing, and He Himself refused worldly kingship (Read Matt.4:8-9; 20:25-26; John 18:38).

13. Worship of the cross, of images and relics was authorized in........................................788

This was by order of Dowager Empress Irene of Constantinople, who first caused to pluck the the eyes of her own son, Constantine VI, and then called a church council at the request of Hadrian I, pope of Rome at that time.

Such practice is called simply IDOLATRY in the Bible, and is severly condemned (Read Ex.20:4; 3:17; Deut.27:15; Psalm 115).

14. Holy Water, mixed with a pinch of salt and blessed by the priest, was authorized in .........850

15. The veneration of St.Joseph began in............................................................................890

16. The baptism of bells was instituted by Pope John XIV, in the year...................................965

17. Canonization of dead saints, first by Pope John XV in...................................................995

Every believer and follower of Christ is called saint in the Bible (Read Rom.1:7; I Cor.1:2).

18. Fasting on Fridays and during Lent were imposed in the year.........................................998

Imposed by popes said to be interested in the commerce of fish. (Bull, or permit to eat meat), some authorities say, began in the year 700. This is against the plain teaching of the Bible (Read Matt.15:10; I Cor.10:25; I Tim.4:1-3).

19. The Mass was developed gradually as a sacrifice; attendance made obligatory in the 11th century.

The Bible teaches that the sacrifice of Christ was offered once and for all, and is not to be repeated, but only commemorated in the Lord's Supper (Read Heb.7:27; 9:26-28; 10:10-14).

20. The celibacy of the priesthood was decreed by Pope Hildebrand, Boniface VIII, in ......1079

Jesus imposed no such rule, nor did any of the apostles. On the contrary, St.Peter was a married man, and St.Paul says that bishops were to have wife and children (Read I Tim.3:2,5 and 12; Matt.8:14-15).

21. The Rosary, or prayer beads was introduced by Peter the Hermit, in the year 1090. Copied from Hindus and Mohammedans.

The counting of prayers is a pagan practice and is expressly condemned by Christ (Matt.6:5-13).

22. The Inquisition of heretics was instituted by the Council of Verona in the year 1184. Jesus never taught the use of force to spread His religion.................................................................1184

23. The sale of Indulgences, commonly regarded as a purchase of forgiveness and a permit to indulge in sin, began in the year..............................................................................................1190

Christianity, as taught in the Bible, condemns such a traffic, and it was the protest against this traffic that brought on the Protestant Reformation in the 16th century.

24. The dogma of Transubstantiation was decreed by Pope Innocent III, in the year...........1215

By this doctrine the priest pretends to perform a daily miracle by changing a wafer into the body of Christ, and then he pretends to eat Him alive in the presence of his people during Mass. The Bible condemns such absurdities; for the Lord's Supper is simply a memorial of sacrifice of Christ. The spiritual presence of Christ is implied in the Lord's Supper. (Read Luke 22:19-20; John 6:35; I Cor.11:26).

25. Confession of sins to the priest at least once a year was instituted by Pope Innocent III, in the Lateran Council, in the year.............................................................................................1215

The Bible commands us to confess our sins direct to God. (Read Psa.51:1-10; Luke 7:48; 15:21; I John 1:8-9).

26. The adoration of the wafer (Host), was decreed by Pope Honorius in the year..............1220

So the Roman Church worships a god made human hands. This is plain idolatry and absolutely contrary to the spirit of the gospel. (Read John 4:24).

27. The Bible forbidden to layman and placed in the Index of forbidden books by the
Council of Valencia in...........................................................................................................1229

Jesus commanded that the Scriptures should be read by all (John 5:39; I Tim.3:15-17).

28. The Scapular was invented by Simon Stock, an English monk, in the year.......................1287

It is a piece of brown cloth, with the picture of the Virgin and supposed to contain supernatural virtue to protect from all dangers those who wear it on naked skin. This is fetishism.

29. The Roman Church forbade the cup to the laity, by instituting the communion of one kind in the Council of Constance in 1414

The Bible commands us to celebrate the Lord's Supper with unleavened bread and the fruit of the vine (Read Matt.26:27; I Cor. 11:26-29).

30. The doctrine of Purgatory was proclaimed as a dogma of faith by the
Council of Florence in...........................................................................................................1439

There is not one word in the Bible that would teach the purgatory of priests. The blood of Jesus Christ cleanseth us from all sins. (Read I John 1:7-9; 2:1-2; John 5:24; Rom.8:1).

31. The doctrine of 7 Sacraments affirmed in ......................................................................1439

The Bible says that Christ instituted only two ordinances, Baptism and the Lord's Supper. (Read Mt.28:19-20; 26:26-28).

32. The Ave Maria, part of the last half in ..........................................................................1508

It was completed 50 years afterward and finally approved by Pope Sixtus V., at the end of the 16th century.

33. The Council of Trent, held in the year 1545, declared that Tradition is of equal authority
with the Bible........................................................................................................................1545

By tradition is meant human teachings. The Pharisees believed the same way, and Jesus bitterly condemned them, for by teaching human tradition, they nullify the commandments of God (Read Mark 7:7-13; Col.2:8; Rev.22:18).

34. The apocryphal books were added to the Bible also by the Council of Trent in...............1546

These books were not recognized as canonical by the Jewish Church (See Rev.22:8-9).

35. The Creed of Pope Pius IV was imposed as the official creed 1528 years after
Christ and the apostles, in ....................................................................................................1560

True Christians retain the Holy Scriptures as their creed. Hence their creed is more than 1528 older than the creed of Roman Catholics (Read Gal.1:8).

36. The Immaculate Conception of the Virgin Mary was proclaimed by Pope Pius IX in .....1854

The Bible states that all men, with the sole exception of Christ, are sinners. Mary herself had need of a Saviour (Read Rom.3:23; 5:12; Psa.51:5; Luke 1:30, 46, 47).

37. In the year 1870 after Christ, Pope Pius IX proclaimed the dogma of Papal Infallibility..1870

This is a blasphemy and a sign of the apostasy and of the anti-christ predicted by St.Paul (Read II Th. 2:2-12; Rev. 17:1-9; 13:5-8,18).

Many Bible students see the number of the beast (Rev.13:18), 666 in the Roman letters of the Pope's title:"VICARIVS FILII DEI". - V-5, I-1, C-100, I-1, V-5, I-1, L-50, I-1; D-500, I-1 - Total, 666.

38. Pope Pius X, in the year 1907, condemned together with "Modernism", all the discoveries
of modern science which are not approved by the Church....................................................1907

Pius IX had done the same thing in the Syllabus of 1864.

39. In the year 1930 Pius XI, condemned the Public Schools.............................................1930

40. In the year 1931 the same pope Pius XI, reaffirmed the doctrine that Mary is
"the Mother of God".........................................................................................................1931

This doctrine was first invented by the Council of Ephesus in the year 431. This heresy contrary by Mary's own words (Read Lk. 1:46-49; Jn. 2:1-5).

41. In the year 1950 the last dogma was proclaimed by Pope Pius XII, the
Assumption of the Virgin Mary.........................................................................................1950

CONCLUSION

What will be the next invention? The Roman Church says it never changes; yet, it has done nothing else but invent new doctrines which are contrary to the Bible, and has practiced rites and ceremonies taken bodily from paganism. Some scholar has found that 75% of the rites and ceremonies of the Roman Church are of pagan origin.

Note:- Cardinal Newman, in his book, "The Development of the Christian Religion", admits that..."Temples, incense, oil lamps, votive offerings, holy water, holidays and season of devotions, processions, blessing of fields, sacerdotal vestments, the tonsure (of priests and monks and nuns), images....are all of pagan origin..." (page 359).

HERESIES are those doctrines and practices which are contrary to the Bible. They are also called "human traditions" or "doctrines of men". Both Peter and Paul predicted and warned that in the later times "false teachers" would rise within the Church and bring in "damnable heresies" and "doctrines of devils". (Read 2nd Peter 2:1-3, and 1st Timothy 3:2-5). Jesus rebuked the Pharisees, for they transgressed the commandments of God by keeping their traditions, "In vain", He said, "they worship me by keeping for doctrines the commandments of men" (Matthew 15:3,9).

The real heretics therefore , are the Roman Catholics and the true orthodox are the Evangelical Christians.

BRETHREN! The Word of God commands us to get out of Babylon, saying: "Come out of her, my people, that ye be not partakers of her sins, and that ye receive not of her plagues."(Revelation 18:4). All true Christians will remain faithful to the religion of Christ as taught in the Bible, and heed the warning of the Apostle Paul, who said: "But thought we, or an angel from heaven, preach any other Gospel unto you than that which we have preached unto you, let him be accursed." (Galatians 1:8).

Gå till BereanBeacon
Catholic Mysticism and the Emerging Church Reexamined http://www.youtube.com/watch?v=OfI9H1ZajLs&feature=related

The Mystic Plague

Catholicism sets a Spiritualist Agenda

By Richard Bennett http://www.jesus-is-lord.com/mysticis.htm

För mer information om Karmeliter munkar
gå till:http://www.emptybell.org/articles/Buddhist-Christian%20Dialogue.pdf


Inlagt av Leif Berg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Luther on ecumenism and papacy

History of the Papacy by J.A. Wylie: "...the Church (so-called) of Rome has no right to rank amongst Christian Churches. She is not a Church, neither is her religion the Christian religion. We are accustomed to speak of Popery as a corrupt form of Christianity. We concede too much. The Church of Rome bears the same relation to the Church of Christ which the hierarchy of Baal bore to the institute of Moses; and Popery stands related to Christianity only in the same way in which Paganism stood related to primeval Revelation. Popery is not a corruption simply, but a transformation. It may be difficult to fix the time when it passed from the one into the other; but the change is incontestible. Popery is the gospel transubstantiated into the flesh and blood of Paganism, under a few of the accidents of Christianity."

Martin Luther

Just as in the days of the Apostles, so at this day we are forced to hear from certain denominations that we (by our obstinacy to adhere to the truth) do offend against love and unity in the churches, because we reject their doctrine. It would be better (they say) that we should let it pass, especially since the doctrine in dispute is what they call non-essential, and, therefore (they say) to stir up so great a discord and contention in the church over one or two doctrines (and those not the most important ones) is unfruitful and unnecessary.

To this I reply: Cursed be that love and unity which cannot be preserved except at the peril of the word of God.

Just as in the days of the Apostles, so at this day we are forced to hear from certain denominations that we (by our obstinacy to adhere to the truth) do offend against love and unity in the churches, because we reject their doctrine. It would be better (they say) that we should let it pass, especially since the doctrine in dispute is what they call non-essential, and, therefore (they say) to stir up so great a discord and contention in the church over one or two doctrines (and those not the most important ones) is unfruitful and unnecessary.

To this I reply: Cursed be that love and unity which cannot be preserved except at the peril of the word of God.

The negotiation about doctrinal agreement displeases me altogether, for this is utterly impossible unless the pope has his papacy abolished. Therefore avoid and flee those who seek the middle of the road. Think of me after I am dead and such middle-of-the-road men arise, for nothing good will come of it. There can be no compromise. (What Luther Says, II: 1019)

Ah, my dear brother in Christ, bear with me if here or elsewhere I use such coarse language when speaking of the wretched, confronted, atrocious monster at Rome! He who knows my thoughts must say that I am much, much, much too lenient and have neither words nor thought adequately to describe the shameful, abominable blasphemy to which he subjects the Word and name of Christ, our dear Lord and Savior. There are some Christians, wicked Christians indeed, who now would gloss things over to make the pope appear against in a good light and who, after he does so and has been dragged out of the mud, would like to reinstate him on the altar. But they are wicked people, whoever they may be, who defend the pope and want me to be quiet about the means whereby he has done harm. Truly, I cannot do this. All true, pious Christians, who love Christ and His Word, should, as said, be sincerely hostile to the pope. They should persecute him and injure him…. All should do this in their several calling, to the best of their ability, with all faithfulness and diligence. (What Luther Says, II: 1072)

What kind of a church is the pope’s church? It is an uncertain, vacillating and tottering church. Indeed, it is a deceitful, lying church, doubting and unbelieving, without God’s Word. For the pope with his wrong keys teaches his church to doubt and to be uncertain. If it is a vacillating church, then it is not the church of faith, for the latter is founded upon a rock, and the gates of hell cannot prevail against it (Matt.16:18). If it is not the church of faith, then it is not the Christian church, but it must be an unchristian, anti-Christian, and faithless church which destroys and ruins the real, holy, Christian church. (Luther’s Works, vol. 40, Church and Ministry II, The Keys, p.348)

All this is to be noted carefully, so that we can treat with contempt the filthy, foolish twaddle that the popes present in their decrees about their Roman church, that is, about their devil’s synagogue (Rev.2:9), which separates itself from common Christendom and the spiritual edifice built up on this stone, and instead invents for itself a fleshly worldly, worthless, lying, blasphemous, idolatrous authority over all of Christendom. One of these two things must be true: if the Roman church is not built on this rock along with the other churches, then it is the devil’s church; but if it is built, along with all the other churches, on this rock, then it cannot be lord or head over the other churches. For Christ the cornerstone knows nothing of two unequal churches, but only of one church alone, just as the Children’s Faith, that is, the faith of all of Christendom, says, ”I believe in one holy, Christian church,” and does not say, ”I believe in one holy Roman church.” The Roman church is and should be one portion or member of the holy Christian church, not the head, which befits solely Christ the cornerstone. If not, it is not a Christian but an UN-Christian and anti-Christian church, that is, a papal school of scoundrels. (Luther’s Works, Volume 41, Church and Ministry III, Against The Roman Papacy, An Institution Of The Devil, p.311)



I believe the pope is the masked and incarnate devil because he is the Antichrist. As Christ is God incarnate, so the Antichrist is the devil incarnate. The words are really spoken of the pope when its said that hes a mixed god, an earthly god, that is , a god of the earth. Here god is understood as god of this world. Why does he call himself an earthly god, as if the one, almighty God werent also on the earth? The kingdom of the pope really signifies the terrible wrath of God, namely, the abomination of desolation standing in the holy place. (Luthers Works, vol.54, Table Talks, No.4487, p.346)


C. H. Spurgeon on Popery


"It is the bounden duty of every Christian to pray against Antichrist, and as to what Antichrist is no sane man ought to raise a question. If it be not the Popery in the Church of Rome there is nothing in the world that can be called by that name. It wounds Christ, robs Christ of His glory, puts sacramental efficacy in the place of His atonement, and lifts a piece of bread in the place of the Saviour....If we pray against it, because it is against Him, we shall love the persons though we hate their errors; we shall love their souls, though we loathe and detest their dogmas...."

-- C. H. Spurgeon


Google Translate

Search The Bible.

Choose a Bible Book or Range
Type your text here
Ignore Case
Highlight Results

Pray for Uganda Africa

Pray for Uganda, Africa

Frälsningens väg!

Heb 11:25 Han ville hellre utstå lidande med Guds folk än för en kort tid leva i syndig njutning;
Heb 12:2 Och må vi därvid se på Jesus, trons hövding och fullkomnare, på honom, som i stället för att taga den glädje som låg framför honom, utstod korsets lidande och aktade smäleken för intet, och som nu sitter på högra sidan om Guds tron.
Heb 12:3 Ja, på honom, som har utstått så mycken gensägelse av syndare, på honom mån I tänka, så att I icke tröttnen och uppgivens i edra själar.
Heb 12:15 Och sen till, att ingen går miste om Guds nåd, och att ingen giftig rot skjuter skott och bliver till fördärv, så att menigheten därigenom bliver besmittad;
Heb 12:16 sen till, att ingen är en otuktig människa eller ohelig såsom Esau, han som för en enda maträtt sålde sin förstfödslorätt.
Heb 12:17 I veten ju att han ock sedermera blev avvisad, när han på grund av arvsrätt ville få välsignelsen; han kunde nämligen icke vinna någon ändring, fastän han med tårar sökte därefter.
Heb 10:36 I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.
Heb 10:37 Ty "ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;
Heb 10:38 och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom".
Heb 10:39 Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.

Ord 25:26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.

Upp 3:16 Men nu, då du är ljum och varken varm eller kall, skall jag utspy dig ur min mun.

Se Ljum, sammanblandad, mixad, förväxlad, utbytt, utväxlad, ersatt, avlöst, efterträdd, liknöjd, likgiltig!

2Ti 4:7 Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har bevarat tron.
2Ti 4:8 Nu ligger rättfärdighetens segerkrans tillreds åt mig, och Herren, den rättfärdige domaren, skall giva den åt mig på "den dagen", och icke åt mig allenast, utan åt alla som hava älskat hans tillkommelse.

Jesus HATES the deeds of the Nicolaitiane, which I also hate.

Rev. 2:6 But this thou hast, that thou hatest the deeds of the Nicolaitianes, which I also hate. Nicolaitianes -To conquer the people or laity, these "deeds" had become in Pergamos a "doctrine" (Rev. 2:15)

Counter

Website counter