tisdag 3 februari 2009

Ormens väg en ohelig allians!

Ormens väg en ohelig allians!
Allianser av olika slag kan vara oheliga såsom kommunikation, beröring, förbindelse, samband, gensvar, förhållande, gemenskap, bekantskap, personlig kontakt, samhörighet, samfälldhet, gemensamhet, samfund, krets, cirkel, krans, sfär, omkrets, ring, kotteri, grupp, sällskap, miljö, bekantskapskrets, slutet sällskap, klick, krets, grupp, sällskap, grupper, lag, anhang, följen, koppel, horder, ligor, otrevligt följe, dåligt sällskap, pack, gäng, koppel, klick, hord, liga osv.!

Djävulen – fördärvaren, Satan – strategen med sina listiga planer ser gärna att de ovarsamma går HUVUDLÖST(samvetslöst)utan normer,sedeslöst in i olika konstellationer och samrören med skenfromma, skenfagra pakter och allianser! Jag menar inte det som är direkt syndfullt, det skulle inte direkt kunna förleda, utan de skenbara utanpåverken, smygvägarna! A wrongdoer, villain, scoundrel! DE som övergett sin första kärlek och tro, troheten i Kristus! Blivit ljum!

När man drar ifrån och lägger till, förväxlar, byter ut, ersätter och sammanblandar Guds Ord, då har man en annan bibel! En annan Kristendomstyp!?
En ljum blandning, Blind, fattig och naken, självsäker, övermodig, man går utöver vad skriften lär, flyttar råmärken, och trollar med ord!

Främlingsskap!

Den gamle adam har blivit religiös! Lots söner, Kains väg står som varnande exempel!
DE själiska krafterna härjar vilt förför och förföljer! Skenkristendom!

Att de så lätt låter sig snärjas beror på att man inte vill veta sanningen! Det skulle avsöja alla de oheliga allianser som en ljum kristenhet pryder sig med! De som ger sanktion till pastorer, eller andra ”ledartyper” som talar ”lena ord” låter sig allt för lätt snärjas i Satans garn! Med lögnevangelium behagar man (ger näring åt) köttet, och sår in surdegen i samma åker, med bländande sken av gudsfruktan förvänder man sinnena till att tro lögn! Man blir uppblåst, högfärdig, övermodig, arrogant, motsägelsefull, tvetydig och skapar illusioner! De har fångats av Djävulen och är bundna av honom! De har tystats ner, blivit ”neutrala” och kan inte längre skilja på ljus och mörker! De är lättrogna och förblindade och har blivit ”skenkristna”! De går havande med synd, och framföder död! Skilsmässa från Gud!

En ohelig allians kan inte ha gemenskap med det ljus som lyser ut ur evangelium, utan man har fått ett annat, en annan herde, ett annat slags evangelium, blivit förvänd, vettlös, utan förstånd, man saknar insikt i det goda Gudsordet och förkunnar främmande läror! Att vara fångad i djävulens garn är att göra hans vilja!

Man är delaktig i Satan strategier, utstuderade planer, syften som han tänkt ut! Att förtjusa, bedraga, föra bort, förväxla, och ersätta, byta ut delar av sanningen, en häxkonst som gör att den förförde sätter tro till lögn och mörker framför ljus och sanning, verkligheten i Kristus! Mörkret har tagit överhand! Täckelset hänger som ett bländande sken av overklig, inbillad, fabricerad förkonstning!
Ett njutningsmedel! Trollblandning! En trolldryck!

Satan har sitt eget evangelium, andra apostlar, profeter, herdar, lärare och en annan ande!
Demoner är fallna änglar som förkunnar en annan kristus, ett annat evangelium osv. Det är de fallna änglarna som drogs med i fallet! Dom avsöndrade sig, bytte skepnad!
Han är en mästare i att utså tvivel! Genom tvetydigheter, dubbla källor, lockar och förför han människor in i begärelser, lustar, såsom Eva bedrogs i Edens lustgård! Satan kommer genom hörandet, han vill ha uppmärksamhet, skapa en ”dialog”, efter att han nått sina delmål erbjuder han att taga och äta! Han predikar kärlek, enhet,tro och lägger an på allt som bibeln lär, men det ät falskt, och bara ett "medel"!
Så sår han in sin säd och den börjar gro, framföder, skapar en illusion!

Satan och hans domäner byter gärna och ofta skepnad alltefter som det passar för tillfället!

Han lägger beslag på bibeln och ger sken av att vara gudfruktig, men vill inte veta av dess kraft!
Därför startar han en massa bibelskolor och rörelser men med den skillnaden att det är ett annat innehåll, det är skenet som lockar, tjusar och behagar köttet, de världsligt sinnade!
Han har inget emot att predika framgång och framstå som "erkänd" i de flesta kristna sammanhang, det är ju hans plan, att stjäla! För att kunna slakta, och förgöra!
"DE har stulit sig in, ormat, krypit in! Skenfagert men oäkta!

Med sina avledande manövrar förtjusar han de som inte är grundade i vad skrifterna lär!

(Räkenskapen, redogörelserna, redovisningarna)

Han utdelar sitt ”elixir”, och talar om hur du ska finna din plats, ditt rätta jag, hur du ska bli rik, få makt, inflytande, bli berömd, vinna framgång, inta områden, utöva inflytande, ja hur du ska besitta jorden! Fagra löften!
Men det är bara det att det är ett annat slags evangelium! En tom sky!

Efter ett tag kanske någon börjar undra, ifrågasätta! Ja då ska man tystas ner! Med ett förvänt sken av gudsfruktan igen, fabriceras snabbt ett annat ”medel” som ska underhålla och trugas på! Kanske utlovas du en framstående plats, att bli bemärkt!? Han är manipulationens häxmästare!
Han nyttjar ”medlet” och man sätter det ”ena framför det andra” som en ”ofelbarhetsdogm”, så tvår man sina händer!

Nya program står som spön i backen i långa rader och väntar bara på att få bytas om!

Det gäller att ”fånga” intresset!
Det är inte de uppenbart falska lärorna som kommer i förstone, nej det är vältalighet,konstfulla ord, tecken och under, han är nämligen väl förtogen med all slags konstknep!
Men efter en tid med ”mjölk” går man över till fastare föda, och då har det mognat som en gång blivit inympat!
Genom amsagor, diktverk, myter utan substans så är man mogen att tro vad som helst! Lögnens fäste har manövrerat den tro som en gång för alla blev överlämnad till alla de heliga! Nu har man trollmedlet i sina händer, och det ska ske ”hokus pokus”! Bländverket har fått stora proportioner, bastarden har växt till sig och är ingen valp längre utan ett vilt främmande rovdjur!
Nu ska förkunnas främmande läror, men med en förfinad konstnärlighet!

Det pinsamma blir ju den dag som kallas räkenskapens dag då vi blir kallade fram att avgöra räkenskaperna, då blir frågan, vad eller var har du gjort av pundet jag gav dig!?

För ett antal år sedan slogs det på stort om stora starka män som Sverige skulle behöva!
Det maldes och maldes men mig syns det som att de flesta bara blivit vekare och vekare,
eller kvinnligare och kvinnligare!

Det sägs att sverige blivit laglöst, ett normlöst samhälle, ja det är mörkt, men jag frågar var är ljuset?
Jag menar inte ”skenet” utan ljuset!

Församlingarna har verkligen blivit ”urmjölkade” på flertal sätt Livet och läran har blivit så utspådd jag menar utspädd så att kraftlösheten tagit märgen ut ur det som en gång var levande och verkligt! Det är allvarstider men sömnaktigheten lägrar sig alltmer!

Jag vill sluta med den dyrbara kosten!

Heb 4:13 Intet skapat är fördolt för honom, utan allt ligger blottat och uppenbart för hans ögon; och inför honom skola vi göra räkenskap.

Heb 4:12 Ty Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än något tveeggat svärd, och tränger igenom, så att det åtskiljer själ och ande, märg och ben; och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.

Mat 12:36 Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.

1Pe 4:5 Men de skola göra räkenskap inför honom som är redo att döma levande och döda.

Psa 26:1 Av David. Skaffa mig rätt, HERRE, ty jag vandrar i ostrafflighet, och jag förtröstar på HERREN utan att vackla.
Psa 26:2 Pröva mig, HERRE, och försök mig; rannsaka mina njurar och mitt hjärta.
Psa 26:3 Ty din nåd är inför mina ögon, och jag vandrar i din sanning.
Psa 26:4 Jag sitter icke hos lögnens män, och med hycklare har jag icke min umgängelse.
Psa 26:5 Jag hatar de ondas församling, och hos de ogudaktiga sitter jag icke.
Psa 26:6 Jag tvår mina händer i oskuld, och kring ditt altare, HERRE, vill jag vandra,
Psa 26:7 för att höja min röst till tacksägelse och förtälja alla dina under.
Psa 26:8 HERRE, jag har din boning kär och den plats där din härlighet bor.
Psa 26:9 Ryck icke min själ bort med syndare, icke mitt liv med de blodgiriga,
Psa 26:10 i vilkas händer är skändlighet, och vilkas högra hand är full av mutor.
Psa 26:11 Jag vandrar ju i ostrafflighet; förlossa mig och var mig nådig.
Psa 26:12 Ja, min fot står på jämn mark; i församlingarna skall jag lova HERREN.

Pro 26:1 Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, så höves det ej heller att dåren får ära.
Pro 26:2 Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
Pro 26:3 Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
Pro 26:4 Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
Pro 26:5 Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
Pro 26:6 Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
Pro 26:7 Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
Pro 26:8 Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
Pro 26:9 Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
Pro 26:10 En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
Pro 26:11 Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
Pro 26:12 Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
Pro 26:13 Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
Pro 26:14 Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
Pro 26:15 Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
Pro 26:16 Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
Pro 26:17 Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
Pro 26:18 Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
Pro 26:19 är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: "Jag gjorde det ju på skämt."
Pro 26:20 När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
Pro 26:21 Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
Pro 26:22 Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
Pro 26:23 Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
Pro 26:24 En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
Pro 26:25 Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.

Pro 26:26 Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
Pro 26:27 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
Pro 26:28 En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.

Har Jesus löften till en ljum församling?

Rev 3:14 Och skriv till Laodiceas församlings ängel: "Så säger han som är Amen, det trovärdiga och sannfärdiga vittnet, begynnelsen till Guds skapelse:
Rev 3:15 Jag känner dina gärningar: du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore antingen kall eller varm.
Rev 3:16 Men nu, då du är ljum och varken varm eller kall, skall jag utspy dig ur min mun.
Rev 3:17 Du säger ju: 'Jag är rik, ja, jag har vunnit rikedomar och behöver intet'; och du vet icke att du just är eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken.
Rev 3:18 Så råder jag dig då att du köper av mig guld som är luttrat i eld, för att du skall bliva rik, och att du köper vita kläder till att kläda dig i, för att din nakenhets skam icke skall bliva uppenbar, och att du köper ögonsalva till att smörja dina ögon med, för att du skall kunna se.
Rev 3:19 'Alla som jag älskar, dem tuktar och agar jag.' Så gör nu bättring med all flit.
Rev 3:20 Se, jag står för dörren och klappar; om någon lyssnar till min röst och upplåter dörren, så skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.
Rev 3:21 Den som vinner seger, honom skall jag låta sitta med mig på min tron, likasom jag själv har vunnit seger och satt mig med min Fader på hans tron.
Rev 3:22 Den som har öra, han höre vad Anden säger till församlingarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Luther on ecumenism and papacy

History of the Papacy by J.A. Wylie: "...the Church (so-called) of Rome has no right to rank amongst Christian Churches. She is not a Church, neither is her religion the Christian religion. We are accustomed to speak of Popery as a corrupt form of Christianity. We concede too much. The Church of Rome bears the same relation to the Church of Christ which the hierarchy of Baal bore to the institute of Moses; and Popery stands related to Christianity only in the same way in which Paganism stood related to primeval Revelation. Popery is not a corruption simply, but a transformation. It may be difficult to fix the time when it passed from the one into the other; but the change is incontestible. Popery is the gospel transubstantiated into the flesh and blood of Paganism, under a few of the accidents of Christianity."

Martin Luther

Just as in the days of the Apostles, so at this day we are forced to hear from certain denominations that we (by our obstinacy to adhere to the truth) do offend against love and unity in the churches, because we reject their doctrine. It would be better (they say) that we should let it pass, especially since the doctrine in dispute is what they call non-essential, and, therefore (they say) to stir up so great a discord and contention in the church over one or two doctrines (and those not the most important ones) is unfruitful and unnecessary.

To this I reply: Cursed be that love and unity which cannot be preserved except at the peril of the word of God.

Just as in the days of the Apostles, so at this day we are forced to hear from certain denominations that we (by our obstinacy to adhere to the truth) do offend against love and unity in the churches, because we reject their doctrine. It would be better (they say) that we should let it pass, especially since the doctrine in dispute is what they call non-essential, and, therefore (they say) to stir up so great a discord and contention in the church over one or two doctrines (and those not the most important ones) is unfruitful and unnecessary.

To this I reply: Cursed be that love and unity which cannot be preserved except at the peril of the word of God.

The negotiation about doctrinal agreement displeases me altogether, for this is utterly impossible unless the pope has his papacy abolished. Therefore avoid and flee those who seek the middle of the road. Think of me after I am dead and such middle-of-the-road men arise, for nothing good will come of it. There can be no compromise. (What Luther Says, II: 1019)

Ah, my dear brother in Christ, bear with me if here or elsewhere I use such coarse language when speaking of the wretched, confronted, atrocious monster at Rome! He who knows my thoughts must say that I am much, much, much too lenient and have neither words nor thought adequately to describe the shameful, abominable blasphemy to which he subjects the Word and name of Christ, our dear Lord and Savior. There are some Christians, wicked Christians indeed, who now would gloss things over to make the pope appear against in a good light and who, after he does so and has been dragged out of the mud, would like to reinstate him on the altar. But they are wicked people, whoever they may be, who defend the pope and want me to be quiet about the means whereby he has done harm. Truly, I cannot do this. All true, pious Christians, who love Christ and His Word, should, as said, be sincerely hostile to the pope. They should persecute him and injure him…. All should do this in their several calling, to the best of their ability, with all faithfulness and diligence. (What Luther Says, II: 1072)

What kind of a church is the pope’s church? It is an uncertain, vacillating and tottering church. Indeed, it is a deceitful, lying church, doubting and unbelieving, without God’s Word. For the pope with his wrong keys teaches his church to doubt and to be uncertain. If it is a vacillating church, then it is not the church of faith, for the latter is founded upon a rock, and the gates of hell cannot prevail against it (Matt.16:18). If it is not the church of faith, then it is not the Christian church, but it must be an unchristian, anti-Christian, and faithless church which destroys and ruins the real, holy, Christian church. (Luther’s Works, vol. 40, Church and Ministry II, The Keys, p.348)

All this is to be noted carefully, so that we can treat with contempt the filthy, foolish twaddle that the popes present in their decrees about their Roman church, that is, about their devil’s synagogue (Rev.2:9), which separates itself from common Christendom and the spiritual edifice built up on this stone, and instead invents for itself a fleshly worldly, worthless, lying, blasphemous, idolatrous authority over all of Christendom. One of these two things must be true: if the Roman church is not built on this rock along with the other churches, then it is the devil’s church; but if it is built, along with all the other churches, on this rock, then it cannot be lord or head over the other churches. For Christ the cornerstone knows nothing of two unequal churches, but only of one church alone, just as the Children’s Faith, that is, the faith of all of Christendom, says, ”I believe in one holy, Christian church,” and does not say, ”I believe in one holy Roman church.” The Roman church is and should be one portion or member of the holy Christian church, not the head, which befits solely Christ the cornerstone. If not, it is not a Christian but an UN-Christian and anti-Christian church, that is, a papal school of scoundrels. (Luther’s Works, Volume 41, Church and Ministry III, Against The Roman Papacy, An Institution Of The Devil, p.311)



I believe the pope is the masked and incarnate devil because he is the Antichrist. As Christ is God incarnate, so the Antichrist is the devil incarnate. The words are really spoken of the pope when its said that hes a mixed god, an earthly god, that is , a god of the earth. Here god is understood as god of this world. Why does he call himself an earthly god, as if the one, almighty God werent also on the earth? The kingdom of the pope really signifies the terrible wrath of God, namely, the abomination of desolation standing in the holy place. (Luthers Works, vol.54, Table Talks, No.4487, p.346)


C. H. Spurgeon on Popery


"It is the bounden duty of every Christian to pray against Antichrist, and as to what Antichrist is no sane man ought to raise a question. If it be not the Popery in the Church of Rome there is nothing in the world that can be called by that name. It wounds Christ, robs Christ of His glory, puts sacramental efficacy in the place of His atonement, and lifts a piece of bread in the place of the Saviour....If we pray against it, because it is against Him, we shall love the persons though we hate their errors; we shall love their souls, though we loathe and detest their dogmas...."

-- C. H. Spurgeon


Google Translate

Search The Bible.

Choose a Bible Book or Range
Type your text here
Ignore Case
Highlight Results

Pray for Uganda Africa

Pray for Uganda, Africa

Frälsningens väg!

Heb 11:25 Han ville hellre utstå lidande med Guds folk än för en kort tid leva i syndig njutning;
Heb 12:2 Och må vi därvid se på Jesus, trons hövding och fullkomnare, på honom, som i stället för att taga den glädje som låg framför honom, utstod korsets lidande och aktade smäleken för intet, och som nu sitter på högra sidan om Guds tron.
Heb 12:3 Ja, på honom, som har utstått så mycken gensägelse av syndare, på honom mån I tänka, så att I icke tröttnen och uppgivens i edra själar.
Heb 12:15 Och sen till, att ingen går miste om Guds nåd, och att ingen giftig rot skjuter skott och bliver till fördärv, så att menigheten därigenom bliver besmittad;
Heb 12:16 sen till, att ingen är en otuktig människa eller ohelig såsom Esau, han som för en enda maträtt sålde sin förstfödslorätt.
Heb 12:17 I veten ju att han ock sedermera blev avvisad, när han på grund av arvsrätt ville få välsignelsen; han kunde nämligen icke vinna någon ändring, fastän han med tårar sökte därefter.
Heb 10:36 I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.
Heb 10:37 Ty "ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;
Heb 10:38 och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom".
Heb 10:39 Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.

Ord 25:26 Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.

Upp 3:16 Men nu, då du är ljum och varken varm eller kall, skall jag utspy dig ur min mun.

Se Ljum, sammanblandad, mixad, förväxlad, utbytt, utväxlad, ersatt, avlöst, efterträdd, liknöjd, likgiltig!

2Ti 4:7 Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat mitt lopp, jag har bevarat tron.
2Ti 4:8 Nu ligger rättfärdighetens segerkrans tillreds åt mig, och Herren, den rättfärdige domaren, skall giva den åt mig på "den dagen", och icke åt mig allenast, utan åt alla som hava älskat hans tillkommelse.

Jesus HATES the deeds of the Nicolaitiane, which I also hate.

Rev. 2:6 But this thou hast, that thou hatest the deeds of the Nicolaitianes, which I also hate. Nicolaitianes -To conquer the people or laity, these "deeds" had become in Pergamos a "doctrine" (Rev. 2:15)

Counter

Website counter