THE MAN OF SIN REVEALED

  
                        THE MAN OF SIN REVEALED
                                    
By Pastor D Badger (reprinted by kind permission)
http://www.otteryreformed.freeola.net/man-sin.htm

MATTHEW HENRY, one of the most esteemed of Christian writers commenting on 2 Thessalonians 2 v4 writes: 'To whom can this better apply than to the Bishop of Rome'. On Revelation 17 he says, 'This Beast is the Papacy'.

WILLIAM BURKITT writes on 2 Thessalonians 2, 'By the Man of Sin understand not a particular and individual person, but a society and succession of men. Such as is found in and among the Papacy'. On Revelation 17 he writes: 'The present Papal Church of Rome deserves this name, the great Whore having been guilty of the greatest defection and apostasy from the true evangelical doctrine and worship that ever was in the world'.

JOHN TRAPP - Spurgeon said of him, 'He who shall excel Trapp had need rise very early in the morning'. Trapp applies the whole of 2 Thessalonians 2 to the Papacy and on Revelation 17 he comments thus: 'The Romish Whore condemned of God'.

ADAM CLARKE - Among Methodist scholars few could surpass him. On 2 Thessalonians Clarke spends six pages on the evidence of scholars and in his summary says, 'The most pointed part of the evidence here adduced tends to fix the whole on the Romish Whore and on no other'. On Revelation 17 he writes: 'This Woman is the Latin Church she affects the style and title of our Holy Mother Church; but she is, in truth, the Mother of Harlots and Abominations of the Earth'.

BISHOPS ELLICOTT - On Revelation 17 he writes : 'Is it then, the question must be asked, Papal Rome? The answer is: In so far as Papal Rome has wielded tyrant power, turned persecutor, stood between the spirits of men and Christ, depraved men's consciences, withheld the truth, connived at viciousness, sought aggrandisement, and been a political engine rather than a witness for the Righteous King, she has inherited the features of Babylon'. Even Dante the Poet and Writer applies this passage to Rome.

JOHN WESLEY - He applies these prophecies of Revelation to the Roman Church in considerable detail.

DEAN HENRY ALFORD - On Revelation 17 says, 'I do not hesitate therefore to maintain that interpretation which regards Papal Rome as pointed out by the Harlot of this vision'.

CHRISTOPHER WORDSWORTH, CANON OF WESTMINSTER, BISHOP OF LINCOLN, DOCTOR OF DIVINITY - 'Nearly eighteen centuries have passed since the Holy Spirit prophesised by the mouth of John, that this mystery would be revealed in that city which was then the Queen of the earth, the city on seven hills, the city of Rome. Age after age rolled away. Then the form of the mystery became more and more distinct. The seven hills and the Woman sitting upon them became visible. Her voice was heard, strange sounds of blasphemy were muttered by her. Then they became louder and louder. The golden chalice in her hand, her scarlet attire, her pearls and jewels, glittering in the sun. Kings and nations were seen prostrate at her feet, and drinking her cup. Saints were slain by her sword. Now the prophecy became clear, clear as noonday; and we tremble at the sight, whilst we read the inscription in large letters, 'MYSTERY BABYLON THE GREAT' written by the hand of JOHN guided by the Spirit of God, on the forehead of the Church of Rome'.

DR H GRATTAN GUINNESS - One of the greatest scholars of the historical school writes: 'Read this wonderful prophecy concerning Babylon the Great in the clear and all revealing light of history. I ask those of you who have read the history of the last eighteen centuries did not Rome Christian become a Harlot? Did it not glorify itself to be as a Queen, and call itself the mistress of the world? Did it not ride upon the body of the Beast, or fourth empire and govern its actions for centuries? Did not Papal Rome array itself in purple and scarlet, and deck itself with gold and precious stones and pearls? Is not this its attire still? We appeal to the facts. Go to the Churches and see. Look at the priests; look at the Cardinals; look at the Popes; look at the purple robes they wear; look at their scarlet; see the encrusted jewels; look at the luxurious palaces in which they live; look at the 11,000 halls and chambers in the Vatican; and the unbounded wealth and glory gathered there; look at the gorgeous spectacles in St Peters at Rome, casting even the magnificence of Royalty into the shade. Go and see these things or read the testimony of those who have seen them. Shamelessly Rome wears the very raiment, the very hues and colours, portrayed on the pages of inspired prophecy. You may know the Harlot by her attire,as certainly as by the name upon her brow'.

JOHN WYCLIF - He identified Romanism as the fulfilment of Daniel's 'Little Horn'. Wyclif then said, 'Why is it necessary in unbelief to look for another Antichrist'?

MARTIN LUTHER - Luther said that the papacy is, 'Nothing else than the kingdom of Babylon and of every Antichrist. For who is the man of sin and the son of perdition but he who by his teaching and his ordinances increases the sin and perdition of souls in the Church; whilst he yet sits in the Church as if he were God'?

PHILIP MELANCTHON wrote: 'It is most manifest and true without any doubt, that the Roman Pontiff, with his whole order and kingdom, is very Antichrist'.

JOHN CALVIN says: 'Rome indeed was once the Mother of all Churches, but since she began to be the seat of Antichrist she ceased to be what she was'. He further says, 'The Roman Pontiff has inpudently transferred to himself the most peculiar properties of God and Christ, there cannot be doubt that he is the leader and standard bearer of an impious and abominable kingdom'.

JOHN KNOX - He launched the Reformation in Scotland with an exposition of Daniel 7. Of Rome he said, 'For your Roman Church as it is now corrupted I no more doubt that it is the synagogue of Satan, and the head thereof called the Pope, to be the man of sin, of whom the Apostle speaketh, than I doubt that Jesus Christ suffered by the procurement of the visible Church of Jerusalem'.

HUGH LATIMER said, 'Yes, what fellowship hath Christ with Antichrist therefore it is now lawful to bear the yoke with Papists'.


NICHOLAS RIDLEY - 'The See of Rome is the Sea of Satan, and the Bishop of the same, that maintaineth the abominations thereof, is Antichrist himself indeed'.

THOMAS CRANMER - 'Antichrist of Rome hath extolled himself above his fellow bishops, as God's Vicar, yea, rather as God himself'. As regards the exposition of Daniel 7 and Revelation he said, 'Whereof it followeth Rome to be the seat of Antichrist, and the Pope to be very Antichrist himself. I could prove the same by many other Scriptures, old writers and strong reasons'. Now these men were not simpletons but front rank scholars and spiritual leaders in their day. In these days when faith is held so lightly and error embraced so easily you would do well to give attentive ear to their one voice.

THE WESTMINSTER CONFESSION OF FAITH, Chapter 25, Section 6 reads, 'There is no other head of the Church but the Lord Jesus Christ: nor can the Pope of Rome in any sense be head thereof; but is that Antichrist, the man of sin, and the son of perdition, that exalteth himself in the Church against Christ and all that is called God'. In the light of today's ecumenical/charismatic climate it is surely significant to read of propositions that this passage be removed from the confessions of faith.

DR WALTER CRISWELL, Pastor of the great first Baptist Church Dallas Texas expounded Revelation 17 in these words, 'The worship of Mother and Child throughout the whole world, from Babylon to Assyria, to Phoenicia, to Pergamos, and finally to Rome itself. There the Roman Emperor was elected Pontifex Maximus and when the Roman Emperor passed away, that title of the rites and mysteries of the cult Mother and Child, the Babylon Mystery of Idolatry was assumed by the Bishop of Rome'.

Why then all these quotes? To show you that the application of these prophetic passages to the Church of Rome is no new thing. It is the persistent interpretation of the Protestant Evangelical faith for nearly 1800 years.  

To maintain this stand is to be unpopular with ecumenicals, charismatics and so called evangelical Christians many of whom believe that Rome is a Christian Church; nothing could be further from the truth.

To speak of the Papacy in terms of uncompromising condemnation is not an easy thing. However, it would be dishonouring to God if we failed to expound the Scriptures. Silence is a shame on the believer. All that is needed for the triumph of evil is that good men remain silent.


My own note:
--the name upon her brow. also means forehead, temple, church, etc


Inlagt av Leif Berg

Havererad frikyrkomodell utan framtid

En havererad frikyrko samling.

Pingst ffs dialog med katoliker

Avfallet inom Pingst en förförelse.

Dialogen katoliker - pingst fortsätter.

Samtal mellan Pingströrelsen och Katolska kyrkan, Stockholms katolska stift har pågått sedan 2003. Efter en inledande fas då gruppens medlemmar lärt känna varandra och sina olika traditioner har frågor tagits upp som relationen mellan bibelsyn och tradition, synen på Jungfru Maria och helgonen, äktenskapet, eskatologi, enheten och ämbetet, den apostoliska successionen och den helige Ande. Den 25 nov träffades samtalsgruppen igen i katolska kyrkan i Järfälla.


Samtalsdelegationen består av:

från Pingst: redaktör Olof Djurfeldt, pastor Peter Halldorf, pastor Sten-Gunnar Hedin, pastor Dan Salomonsson, pastor Ingrid Svanell, pastor Uno Solinger och pastor David Sundström; tidigare har Beryl Lindeman funnits med;

från Stockholms katolska stift: Biskop Anders Arborelius ocd, överläkare Michael Alvarsson, p. Fredrik Emanuelson omi, universitetslektor Jonas Holmstrand, diakon Erik Kennet Pålsson och Sr. Veronica Tournier op. I inledningen fanns också biskop William Kenney cp och p. Henrik Roelvink ofm med.

Efter tisdagens möte offentliggjordes ett gemensamt uttalande. Där kan man bl.a. läsa:

"I sorgen över den splittring som alltför ofta råder mellan olika kristna vill vi vara öppna för den enhet och den gemenskap som bara Gud själv kan ge åt sitt folk. Det är en glädje att inse hur mycket vi tillsammans håller för sant och gemensamt kan stå för inför världen.

Läs mer på:
http://katolsktfonster.se/forum/blogs/nyheter/archive/2008/11/28/dialogen-katoliker-pingst-forts-228-tter.aspx

En frikyrkoförsamling i veckan läggs ner

Undersökning visar att nedläggningstakten för frikyrkor ökar - - men antalet medlemmar minskar inte i samma takt

Publicerad: 2011-06-17 03:00 | Uppdaterad: 2011-06-17 11:12
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=265256

För varje vecka som passerar går också drygt en frikyrkoförsamling i graven. De senaste fem åren har takten för nedläggningar ökat. Det visar den rikstäckande undersökning som Öyvind Tholvsen, har sammanställt.


Havererad frikyrkomodell utan framtid

Artikel från Dagen,

Publicerad: 2011-06-14 03:00 | Uppdaterad: 2011-06-14 09:32
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=264675

Mat 24:1 Och Jesus gick därifrån, ut ur helgedomen. Hans lärjungar trädde då fram och bådo honom giva akt på helgedomens byggnader.

Mat 24:2 Då svarade han och sade till dem: "Ja, I sen nu allt detta; men sannerligen säger jag eder: Här skall icke lämnas sten på sten; allt skall bliva nedbrutet."

Mat 24:3 När han sedan satt på Oljeberget, trädde hans lärjungar fram till honom, medan de voro allena, och sade: "Säg oss när detta skall ske, och vad som bliver tecknet till din tillkommelse och tidens ände."

Mat 24:4 Då svarade Jesus och sade till dem: "Sen till, att ingen förvillar eder.
Mat 24:5 Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Jag är Messias' och skola förvilla många.
Mat 24:6 Och I skolen få höra krigslarm och rykten om krig; sen då till, att I icke förloren besinningen, ty sådant måste komma, men därmed är ännu icke änden inne.

Mat 24:7 Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva hungersnöd och jordbävningar på den ena orten efter den andra;
Mat 24:8 men allt detta är allenast begynnelsen till 'födslovåndorna'.

Mat 24:9 Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull.

Mat 24:10 Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre.

Mat 24:11 Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många.

Mat24:12 Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna.

Mat 24:13 Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst.

Mat 24:14 Och detta evangelium om riket skall bliva predikat i hela världen, till ett vittnesbörd för alla folk. Och sedan skall änden komma.

Mat 24:15 När I nu fån se 'förödelsens styggelse', om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats - den som läser detta, han give akt därpå -

Mat 24:16 då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,

Mat 24:17 och den som är på taket må icke stiga ned för att hämta vad som finnes i hans hus,

Mat 24:18 och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel.

Mat 24:19 Och ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden!

Mat 24:20 Men bedjen att eder flykt icke må ske om vintern eller på sabbaten.

Mat 24:21 Ty då skall det bliva 'en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.

Mat 24:22 Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.

Mat 24:23 Om någon då säger till eder: 'Se här är Messias', eller: 'Där är han', så tron det icke.

Mat 24:24 Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt förvilla jämväl de utvalda.

Mat 24:25 Jag har nu sagt eder det förut.

Mat 24:26 Därför, om man säger till eder: 'Se, han är i öknen', så gån icke ditut, eller: 'Se, han är inne i huset', så tron det icke.

Mat 24:27 Ty såsom ljungelden, när den går ut från öster, synes ända till väster, så skall Människosonens tillkommelse vara. -

Mat 24:28 Där åteln är, dit skola rovfåglarna församla sig.

Mat 24:29 Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva.

Mat 24:30 Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skola då jämra sig. Och man skall få se 'Människosonen komma på himmelens skyar' med stor makt och härlighet.

Mat 24:31 Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens ena ända till den andra.
Mat 24:32 Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära.

Mat 24:33 Likaså, när I sen allt detta, då kunnen I ock veta att han är nära och står för dörren.

Mat 24:34 Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.

Mat 24:35 Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.

Mat 24:36 Men om den dagen och den stunden vet ingen något, icke ens änglarna i himmelen, ingen utom Fadern allena.

Mat 24:37 Ty såsom det skedde på Noas tid, så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.

Mat 24:38 Såsom människorna levde på den tiden, före floden: de åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt män, ända till den dag då Noa gick in i arken;

Mat 24:39 och de visste av intet, förrän floden kom och tog dem allasammans bort - så skall det ske vid Människosonens tillkommelse.

Mat 24:40 Då skola två män vara tillsammans ute på marken; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.

Mat 24:41 Två kvinnor skola mala på samma kvarn; en skall bliva upptagen, och en skall lämnas kvar.

Mat 24:42 Vaken fördenskull; ty I veten icke vilken dag vår Herre kommer.

Mat 24:43 Men det förstån I väl, att om husbonden visste under vilken nattväkt tjuven skulle komma, så vakade han och tillstadde icke att någon bröt sig in i hans hus.
Mat 24:44 Varen därför ock I redo; ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.

Mat 24:45 Finnes nu någon trogen och förståndig tjänare, som av sin herre har blivit satt över hans husfolk för att giva dem mat i rätt tid -

Mat 24:46 salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.

Mat 24:47 Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.

Mat 24:48 Men om så är, att tjänaren är en ond man, som säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart',

Mat 24:49 och han begynner slå sina medtjänare och äter och dricker med dem som äro druckna,

Mat 24:50 då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det,

Mat 24:51 och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med skrymtare. Där skall vara gråt och tandagnisslan."

Mat 24:12 Och eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta.

Mat 24:13 Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst.

Mat 24:14 Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.


KJV
Mat 24:12 And because iniquity shall abound, the love of many shall wax cold.

ABP
Mat 24:12 And on account of the multiplying the lawlessness, [shall be made cold the love of many].

the love of many
G4183
polus polos
Including the forms from the alternate “pollos”; (singular) much (in any respect) or (plural) many; neuter (singular) as adverb largely; neuter (plural) as adverb or noun often, mostly, largely: - abundant, + altogether, common, + far (passed, spent), (+ be of a) great (age, deal, -ly, while), long, many, much, oft (-en [-times]), plenteous, sore, straitly.

Compare
G4118, G4119.

spent - exhausted, tired, used up, useless, depleted, worn-out, washed-out, spend, waste, fritter, squander, splurge, consume, finish, exhaust, run through, throw away, dispose of, get rid of, throw out, discard, dump, leave, abandon, tip, get rid of, abandon, desert, dispose of, leave, chuck, finish with, unattractive place, hole, gap, crack, break, outlet, fissure, perforation, aperture, hollow, cavity, void, chasm, gulf, abyss, flaw, fault, error, defect, fallacy, weakness, den, lair, retreat, burrow, run, fleapit, dump, hovel, cell, pit, mansion, house, quarters, dwelling, abode, domicile, home, residence, farmhouse, terrace, council house, boarding house, back-to-back, pied-à-terre, studio, apartment, loft, family, dynasty, line, stock, household, company, organization, lodge, give shelter to, take in, board, put up, accommodate, have room for, contain, hold, seat, be big enough for, get used to, adapt, become accustomed to, familiarize, acclimatize, be of service, find ways to help, assist, help, oblige, manor, hall, pigsty, dump, throw out, jettison, scrap, ditch, reject, waste, squander, blow, drain, exhaust,

altogether common, far passed, spent, general, universal, broad, common, broad-spectrum, widespread, collective, total, entire, complete, unanimous, ordinary, widespread, frequent, shared, mutual, joint, public, for all, communal, collective,

lost (adj.)

"defeated" (c.1300), "wasted, spent in vain," c.1500; also "no longer to be found" (1520s), from the pp. of lose (q.v.). Lost Cause in ref. to the Southern U.S. bid for independence is from the title of E.A. Pollard's history of the CSA and the rebellion (1866). Lost Generation in ref. to the period 1914-18 first attested 1926 in Hemingway's "The Sun Also Rises," where he credits it to Gertrude Stein.
defeated - beaten, overcome, overpowered, overwhelmed, conquered, crushed, routed, whitewashed, trounced, vanquished, beaten, bested, worsted, defeated, outdone, subjugated, defeat,

lose

O.E. losian "be lost, perish," from los "destruction, loss," from P.Gmc. *lausa (cf. O.N. los "the breaking up of an army"), from PIE base *leu- "to loosen, divide, cut apart, untie, separate" (cf. Skt. lunati "cuts, cuts off," lavitram "sickle;" Gk. lyein "to loosen, untie, slacken," lysus "a loosening;" L. luere "to loose, release, atone for").

Replaced related leosan (a class II strong verb whose pp. loren survives in forlorn and love-lorn), from P.Gmc. *leusanan (cf. O.H.G. virliosan, Ger. verlieren, O.Fris. urliasa, Goth. fraliusan "to lose"). Transitive sense of "to part with accidentally" is from c.1200. Meaning "to be defeated" (in a game, etc.) is from 1530s. To lose (one's) mind "become insane" is attested from c.1500. To lose out "fail" is 1858, Amer.Eng.

forlorn

abandoned, discarded, forsaken, derelict, vacant, dumped, neglected, cast off, used, old, worn, recycled, second hand, hand-me-down, abandon, forsaken, deserted, desolate, lost, lonely, desperate, hopeless, despondent, dejected, sad, pitiful, unhappy,

mid-12c., forloren "disgraced, depraved," pp. of obsolete forlesan "be deprived of, lose, abandon," from O.E. forleosan "to lose, abandon, let go; destroy, ruin," from for- "completely" + leosan "to lose" (see lose). In the Mercian hymns, L. perditionis is glossed by O.E. forlorenisse.

disgraced - shamed, mortified, offended, affronted, horrified, sickened, revolted, horrify, petrified, terrified, very frightened, afraid, fearful, frightened, timid, nervous, atrocious, abysmal, mortify, crush, confound, shame, abase, put down, embarrass, degrade, take down, shown up, embarrassed, humiliated, discomfited, dishonored,

depraved - immoral, corrupt, evil, wicked, degenerate, decadent, dissolute, wanton,

fördärvad - omoraliskt, korrupta, onda, elaka, degenererad, dekadent, utsvävande, lättsinnig, osedlig, tvetydig, oanständig, lättfärdig,  lösaktig, slipprig, frivol, slampig, lättfotad, slarvig, ansvarslös, obetänksam, vidlyftig, svepande, äventyrlig,

Sense of "forsaken, abandoned" is 1530s; that of "wretched, miserable" first recorded 1580s. A common Germanic compound (cf. O.S. farilosan, O.Fris. urliasa, M.Du. verliesen, Du. verliezen, O.H.G. virliosan, Ger. verlieren, Goth. fraliusan "to lose").

Commonly in forlorn hope (1570s), which is a partial translation of Du. verloren hoop, in which hoop means "troop, band," lit. "heap," and the sense of the whole phrase is of a suicide mission. The phrase is usually used incorrectly in English, and the misuse has colored the sense of forlorn. Related: Forlornly; forlornness.

forlorn

mid-12c., forloren "disgraced, depraved," pp. of obsolete forlesan "be deprived of, lose, abandon," from O.E. forleosan "to lose, abandon, let go; destroy, ruin," from for- "completely" + leosan "to lose" (see lose). In the Mercian hymns, L. perditionis is glossed by O.E. forlorenisse. Sense of "forsaken, abandoned" is 1530s; that of "wretched, miserable" first recorded 1580s.

A common Germanic compound (cf. O.S. farilosan, O.Fris. urliasa, M.Du. verliesen, Du. verliezen, O.H.G. virliosan, Ger. verlieren, Goth. fraliusan "to lose").
Commonly in forlorn hope (1570s), which is a partial translation of Du. verloren hoop, in which hoop means "troop, band," lit. "heap," and the sense of the whole phrase is of a suicide mission.

suicide mission

Suicide, recklessness, perversity, rashness, irresponsibility, madness,

The phrase is usually used incorrectly in English, and the misuse has colored the sense of forlorn. Related: Forlornly; forlornness.


G4118
pleistos
Irregular superlative of G4183; the largest number or very large: - very great, most.

G4119
pleiōn pleion pleon
Comparative of G4183; more in quantity, number, or quality; also (in plural) the major portion: - X above, + exceed, more excellent, further, (very) great (-er), long (-er), (very) many, greater (more) part, + yet but.

Nedläggningarna visar på en degeneration av den första kärleken, - kärleken ska kallna -. Det man velat kallat tillväxt inom frikyrkosamfunden har enbart bestått av sammanslagningar, fusioner, mixer, ofta av ekonomiska skäl (förevändningar), sammansmältningar av trötta samlingar som urartat och förlorat den reformatoriska (återskapande, trosförnyande) glöden. Nu centrerar man på den ekumenisk propagandan, - den falska enhetsrörelsen - på vägen mot Rom. Nu har man bildat en surdegs-religion. Siffror kan tala sitt språk, men vad säger det egentligen, -resultatet har blivit en mass-anhopning av ett annat slags evangelium.

Isa 44:8 Fear ye not, neither be afraid: have not I told thee from that time, and have declared it? ye are even my witnesses. Is there a God beside me? yea, there is no God; I know not any.

Isa 44:9 They that make a graven image are all of them vanity; and their delectable things shall not profit; and they are their own witnesses; they see not, nor know; that they may be ashamed.

ABP+

Behold, all the ones partaking with him shall be ashamed

Isa 44:10 Who hath formed a god, or molten a graven image that is profitable for nothing?

ABP+
Isa 44:10 the ones shaping a god, and all the ones carving unprofitable things.


Isa 44:11 Behold, all his fellows shall be ashamed: and the workmen, they are of men: let them all be gathered together, let them stand up; yet they shall fear, and they shall be ashamed together.

Isa 44:12 The smith with the tongs both worketh in the coals, and fashioneth it with hammers, and worketh it with the strength of his arms: yea, he is hungry, and his strength faileth: he drinketh no water, and is faint.

Isa 44:13 The carpenter stretcheth out his rule; he marketh it out with a line; he fitteth it with planes, and he marketh it out with the compass, and maketh it after the figure of a man, according to the beauty of a man; that it may remain in the house.

Isa 44:14 He heweth him down cedars, and taketh the cypress and the oak, which he strengtheneth for himself among the trees of the forest: he planteth an ash, and the rain doth nourish it.

Isa 44:15 Then shall it be for a man to burn: for he will take thereof, and warm himself; yea, he kindleth it, and baketh bread; yea, he maketh a god, and worshippeth it; he maketh it a graven image, and falleth down thereto.

Isa 44:16 He burneth part thereof in the fire; with part thereof he eateth flesh; he roasteth roast, and is satisfied: yea, he warmeth himself, and saith, Aha, I am warm, I have seen the fire:

Isa 44:17 And the residue thereof he maketh a god, even his graven image: he falleth down unto it, and worshippeth it, and prayeth unto it, and saith, Deliver me; for thou art my god.

Isa 44:18 They have not known nor understood:
for he hath shut their eyes, that they cannot see; and their hearts, that they cannot understand.

Isa 44:19 And none considereth in his heart, neither is there knowledge nor understanding to say, I have burned part of it in the fire; yea, also I have baked bread upon the coals thereof; I have roasted flesh, and eaten it: and shall I make the residue thereof an abomination? shall I fall down to the stock of a tree?

Isa 44:20 He feedeth on ashes: a deceived heart hath turned him aside, that he cannot deliver his soul, nor say, Is there not a lie in my right hand?

Isa 44:24 Thus saith the LORD, thy redeemer, and he that formed thee from the womb, I am the LORD that maketh all things; that stretcheth forth the heavens alone; that spreadeth abroad the earth by myself;
Isa 44:25 That frustrateth the tokens of the liars, and maketh diviners mad; that turneth wise men backward, and maketh their knowledge foolish;


Leif Berg

utdrag från http://www.kts.just.nu/

VÄRLDSKYRKAN OCH EKUMENIKEN
av Thoralf Gilbrant

Dr Hedegård understryker vidare de evangeliska missionssällskapen befinner sig i en svår situation i denna ekumeniska tidsålder. Allt kommer att göras för att få alla missioner att förena sig med Kyrkornas Världsråds kommission för världsmission och evangelisation. Missionssällskap och grupper som inte kan godtaga detta ekumeniska missionsprogram med sin religionsblandning och kristendomsförfalskning, måste räkna med att ställas inför ständigt ökade svårigheter ute på missionsfälten, speciellt när det gäller inresetillstånd för missionärer och när det gäller att börja arbete på nya fält.

Vi har här bara ett nytt exempel på det gamla ordet om att ”makt korrumperar”. Tyvärr måste man räkna med att den ekumeniska missionsstrategin utgör den största faran för evangelisk mission i dag. Modernistiska kyrkor som själva bara haft obetydligt framgång i sitt missionsarbete, tränger sig i dag in på andra missionsfält och infiltrerar missionsarbetet. Man söker att genom Kyrkornas Världsråd skaffa sig inflytande över de unga kyrkorna som vuxit upp genom missionärernas insats. Särskilt söker man påverka utbildningen av predikanter genom att ge dem erbjudande om att studera vid modernistiska skolor. Då världsekumeniken i dag har väldiga ekonomiska resurser, är det mycket svårt för missionärerna och de unga kyrkorna att motstå denna press.

Inte bara ute på missionsfälten utan också inom den etablerade kristenheten, märks denna ekumeniska press mer och mer. Kyrkornas Världsråd är redan en maktfaktor som man i hög grad måste räkna med. En centralkommitté på omkring hundra medlemmar styr organisationen, och dess sekretariater i Geneve har utsträckt myndighet.

Kyrkornas Världsråd har faktiskt genom sina underavdelningar redan upprättat en form av verksamhetskontroll på vissa områden. Ett exempel på detta ger Dr James DeForest Murch i sin bok om den kommande världskyrkan. Han berättar att det i Kalifornien finns en kyrklig kommitté tillsatt, vilken tilldelar de olika kyrkosamfunden anslutna till KV bestämda områden, där de utesluter alla andra.

Innan en ny församling kan bildas måste tillstånd hämtas från detta kyrkoråd. Myndigheter som arbetar på stadsplanering kontaktas av kommittén som påverkas att hindra kyrkor som är utanför rådet så att de får avslag på sina ansökningar om att bygga kyrkor som är utanför nämnda område. Som vi ser leder denna monopoltendens till direkt angrepp på själva religionsfriheten.

Thoralf Gilbrant

Utdrag från Table Talk, by Martin Luther

For this cause they were yearly to observe and keep the feasts of Easter, of whitsuntide, ( pentecost) and of the Tabernacles, to the end they might always be mindful of God’s goodnesses towards them; as is written in Exodus xiii.: “Thou shalt show thy son in that day, saying, This is done because of that which the Lord did unto me when I came out of the land of Egypt. And it shall be for a sign unto thee upon thine hand, and for a memorial between thine eyes, that the Lord’s law may be in thy mouth; for with a strong hand hath the Lord brought thee out of Egypt.” But the children of Israel, after their wonderful deliverance, gave no great thanks to God for so many and great benefits; for, not long after they erected the golden calf, and danced about it. As also at the waters of strife they murmured against God, angered him, and drew his punishments upon them.

We should also place before our eyes this admonition of the 78th Psalm, and should thoroughly consider the example of the children of Israel, who so soon forgot their deliverance out of Egypt.

For we may also well rejoice, that now, in our days, we have restored to us again God’s Word gloriously bright and clear; so that we should show this inestimable treasure to our children’s children, and how we are delivered and freed from the kingdom of antichrist, the pope of Rome, and from the traditions of men, which was a right Egyptian captivity, yea, a Babylonian imprisonment; in which our forefathers were worse tormented and plagued than the children of Israel were in Egypt.

Exo 13:1 Och HERREN talade till Mose och sade:

Exo 13:2 "Helga åt mig allt förstfött, allt hos Israels barn, som öppnar moderlivet, evad det är människor eller boskap; mig tillhör det.

Exo 13:3 Och Mose sade till folket: "Kommen ihåg denna dag, på vilken I haven dragit ut ur Egypten, ur träldomshuset; ty med stark hand har HERREN fört eder ut därifrån. Fördenskull må intet syrat ätas.

Exo 13:4 På denna dag i månaden Abib dragen I nu ut.

Exo 13:5 Och när HERREN låter dig komma in i kananéernas, hetiternas, amoréernas, hivéernas och jebuséernas land, som han med ed har lovat dina fäder att giva dig, ett land som flyter av mjölk och honung, då skall du hålla denna gudstjänst i denna månad:

Exo 13:6 I sju dagar skall du äta osyrat bröd, och på sjunde dagen skall hållas en HERRENS högtid.

Exo 13:7 Under de sju dagarna skall man äta osyrat bröd; intet syrat skall man se hos dig, ej heller skall man se någon surdeg hos dig, i hela ditt land.

Exo 13:8 Och du skall på den dagen berätta för din son och säga: 'Sådant gör jag av tacksamhet för vad HERREN gjorde med mig, när jag drog ut ur Egypten.'

Exo 13:9 Och det skall vara för dig såsom ett tecken på din hand och såsom ett påminnelsemärke på din panna, för att HERRENS lag må vara i din mun; ty med stark hand har HERREN fört dig ut ur Egypten.

Exo 13:10 Och denna stadga skall du hålla på bestämd tid, år efter år.

Exo 13:11 Och när HERREN låter dig komma in i kananéernas land, såsom han med ed har lovat dig och dina fäder, och giver det åt dig,

Exo 13:12 då skall du överlämna åt HERREN allt det som öppnar moderlivet. Allt som öppnar moderlivet av det som födes bland din boskap skall, om det är hankön, höra HERREN till.

Exo 13:13 Men allt bland åsnor som öppnar moderlivet skall du lösa med ett får, och om du icke vill lösa det, skall du krossa nacken på det. Och allt förstfött av människa bland dina söner skall du lösa.

Exo 13:14 Och när din son i framtiden frågar dig: 'Vad betyder detta?', skall du svara honom så: 'Med stark hand har HERREN fört oss ut ur Egypten, ur träldomshuset;

Exo 13:15 ty då Farao i sin hårdnackenhet icke ville släppa oss, dräpte HERREN allt förstfött i Egyptens land, det förstfödda såväl ibland människor som ibland boskap. Därför offrar jag åt HERREN allt som öppnar moderlivet och är hankön, och allt förstfött bland mina söner löser jag.'

Exo 13:16 Och det skall vara såsom ett tecken på din hand och såsom ett märke på din panna; ty med stark hand har HERREN fört oss ut ur Egypten."

Exo 13:17 När Farao nu hade släppt folket, förde Gud dem icke på den väg som gick igenom filistéernas land, fastän denna var den genaste; ty Gud tänkte att folket, när det fick se krig hota, kunde ångra sig och vända tillbaka till Egypten;

Exo 13:18 därför lät Gud folket taga en omväg genom öknen åt Röda havet till. Och Israels barn drogo väpnade upp ur Egyptens land.

Exo 13:19 Och Mose tog med sig Josefs ben; ty denne hade tagit en ed av Israels barn och sagt: "När Gud ser till eder, fören då mina ben härifrån med eder."

Exo 13:20 Så bröto de upp från Suckot och lägrade sig i Etam, där öknen begynte.

Exo 13:21 Och HERREN gick framför dem, om dagen i en molnstod, för att leda dem på vägen, och om natten i en eldstod, för att lysa dem; så kunde de tåga både dag och natt.

Exo 13:22 Molnstoden upphörde icke om dagen att gå framför folket, ej heller eldstoden om natten.


Inlagt av Leif Berg

Mysticism och New Age på smygvägar i kristenheten.

Väckande budskap till ljumma kristna!

Gå till länk. Evy Junesved.

http://bambuser.com/v/1605769

Mer från Evy Junesved.

http://www.bibelfokus.se/mystik

Stig Andreasson: femtekollonare i Svensk kristenhet.

Femtekolonnare inom svensk kristenhet

Vi är glada över att här få publicera en tänkvärd artikel av Stig Andreasson. Stig arbetade i mer än femtio år i det katolska Frankrike som evangelisk missionär. Där fick han nåden att leda många katoliker till befrielse från sakramentsträldom till ett liv efter det enkla och sanna evengeliet. Idag ser han hur de som tidigare ivrade för sådan mission nu sviker sitt uppdrag. Stig säger i sin artikel:

”I min ungdom mötte jag flera brinnande pingstvittnen som reste till katolska länder med evangelium. Idag verkar det som om pingstledare snarare reser till Rom i sällskap med katolska prelater för att ”studera” hur katolska kyrkan fungerar. Andra samfund visar lika liten glöd för mission i katolska länder. Femtekolonnarna har verkligen orsakat ett jordskred inom svensk kristenhet.”

Läs och begrunda Stigs angelägna budskap till oss.

(artikeln infördes först i Midnattsropet, nr 2, 2011)

Den andliga striden

Vår olyckliga värld har alltid varit och är alltjämt en krigsskådeplats där ljus och mörker, sanning och villfarelse kämpar om makten. Den kristna tron och den kristna församlingen har under alla tider utsatts för fientliga angrepp. Ibland genom regelrätt förföljelse från den gudlösa världen, men lika ofta genom den omgivande hedniska kulturen, som utövat en sådan press på församlingen att den inte kunnat stå emot och därför blivit påverkad. Men fiendens allra farligaste vapen i striden mot den kristna församlingens tro och liv sker genom infiltration av falska förkunnare och främmande läror bland Guds folk. När så dessa läror och åsikter får aktiva anhängare bland de ledande i församlingen, då blir resultatet en korrumperad kristendom.

Det är denna fara som Paulus varnade för då han tog avsked av de äldste i Efesus - församlingen:

Apg: 20:29-30: ”Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen.”

Vid andra till fällen talar han om ”falska bröder, som nästlat sig in” bland de kristna för att föra dem till lagträldom. Ja, han omtalar också ”falska apostlar, som uppträder som Kristi apostlar.” Samtidigt understryker han att ingenting av detta egentligen borde överraska oss. Satan själv förskapar ju sig till en ljusets ängel. Han uppträder vanligen inte alls som en skräckinjagande figur med horn i pannan och eldgaffel i handen.

Försåtliga angrepp inifrån

Idag verkar det som om de mest försåtliga angreppen på den kristna tron faktiskt kommer inifrån den officiella och bekännande kristenheten själv. Det ser ut att finnas ”en femte kolonn” innanför de evangeliska och reformatoriska kyrkosamfunden. Uttrycket ”femte kolonn” eller ”femte kolonnare” är kanske inte bekant för alla läsare. Det har sitt ursprung i spanska inbördeskriget som rasade mellan 1936 och 1939. General Franco marscherade då mot Madrid med fyra kolonner av soldater. Men inne i Madrid fanns en ”femte kolonn”, som på olika sätt skulle sabotera den lagliga regeringens verksamhet och på så sätt medverka till General Francos seger, vilket tyvärr också skedde. Sedan dess har uttrycket ”femte kolonn” blivit en beteckning på dem som inifrån försöker sabotera en regerings eller rörelses grundprinciper. Finns det då ”femtekolonnare” i kristenheten? Ja, utan tvekan. Här följer några exempel.

Den liberala teologin och dess vapendragare

På de flesta av vår tids teologiska fakulteter har man antagit den historisk-kritiska bibeltolkningen Den utgör normen för utbildningen av präster och pastorer, som sedan för samma budskap vidare. Vad handlar det hela egentligen om? Jo, man anser att Bibeln måste tolkas efter den moderna vetenskapens principer för att passa vår tids människor. Och vilka är då naturvetenskapens principer? Helt enkelt att allt som sker i denna världen måste ha sin orsak i denna världen. Det finns inga utomvärldsliga, övernaturliga makter som kan gripa in i vår tillvaro. Ett mirakel kan inte ske. Därmed måste man förneka och omtolka både jungfrufödelsen och Jesu uppståndelse samt alla andra tecken och under som är omtalade i Bibeln. Därmed bryts de sanna evangeliska tron ned inom många kyrkosamfund och det sker inifrån. Det liknar verkligen en femte kolonnverksamhet. Så kommer vi till en annan företeelse.

Den breda ekumenikens talesmän

Kommuniteten i Taizé är vida känd och berömd i vår tid. Den bildades ursprungligen av två pastorer från den reformerta kyrkan. Men båda hade så starka sympatier för den katolska kyrkan att en av dem en gång fick frågan: ”Varför går du inte över till den katolska kyrkan?” Svaret var nog så avslöjande: ”Går jag nu, går jag ensam. Väntar jag en tid får jag många med mig.” Därmed var syftet med Taizé ganska klart, vilket gjorde att evangeliska ledare nere på kontinenten omtalade Taizé som en femte kolonn, vars mål var att påverka protestanter till att bli katoliker. Senare gick båda grundarna av Taizé över till den katolska kyrkan, men det gjorde de i hemlighet. Taizés nuvarande ledare är en tysk katolik. Den kände schweiziske teologen René Pache omtalade på sin tid Taizé under rubriken ”Katoliserande tendenser inom protestantismen.”

Förbundet för kristen enhet bildades i Sverige år 1965. Målet var helt från början att på sikt skapa en synlig enhet mellan Svenska Kyrkan och den Romersk-katolska kyrkan. På deras hemsida kan man få fram en utläggning som heter ”Katolsk tro i Svenska Kyrkan”. Den överensstämmer nästan ordagrant med en katolsk katekes. Den svenska kyrkan vilar officiellt på luthersk och reformatorisk grund. Om den skall förbli på den grunden kan den inte öppna för katolsk tro. Vad skall man då säga om personer som tillhör en sådan reformatorisk kyrka och som därmed skriver under på dess trosbekännelse, men som samtidigt arbetar för att få den att ändra trosbekännelse och bli katolsk? Vore det inte ärligare att gå ut av den lutherska kyrkan och över till katolicismen och sen därifrån påverka lutheranerna? Men nej, man tror tydligen mer på ”den femte kolonnens princip”, att bryta ned den reformatoriska kyrkan inifrån.

Enhetens kyrka är ett ännu färskare exempel. Den har byggts upp av lutherska och anglikanska teologer och kyrkomän samt representanter från andra protestantiska samfund som är beredda att ställa sig bakom en deklaration med innehållet:

”Rätten och motiven till separat existens för de samfund som skildes från den romerska kyrkan vid 1500-talets reformation finns inte längre.”

Har man hört på maken! Att somliga ekumener inte kan finna något motiv eller någon orsak till att stå utanför den katolska kyrkan, är ju inte något nytt. Men att förvägra evangeliska kristna rätten till separat existens i förhållande till Påvekyrkan låter rent av hotfullt! Dessa kyrkoledare talar som om de inte kände till religionsfrihetens princip. Påven är givetvis enig i dessa uttalanden, men i detta fall är det inte han själv som talar, utan ledare för de reformatoriska kyrkorna och därmed går de påvens ärende. De är verkligen vår tids religiösa ”femtekolonnare”.

Men fortsättningen av deklarationen från Enhetens Kyrka är ännu mer chockerande. Läs och tänk efter!

”Vi uppfattar påven Benedikt XVI som talesman för den klassiska kristna tron och etiken i mötet med såväl den sekulariserade kulturen i Väst som med de andra världsreligionerna i Öst i långt större utsträckning än de som har makten i de kyrkosamfund vi tillhör. Och här förgrenar sig nätverket långt utöver de kretsar som betecknas som högkyrkliga eller katoliserande. Påtagligt är att den världsomspännande med böneveckan för enheten jämnåriga pingstväckelsen, som på 60-70-talen trängde in som karismatisk förnyelse i de traditionella kyrkorna och samfunden, också sluter upp och nu kommer med i denna samling genom framträdande representanter, så som samlingen i uppropet för Enhetens Kyrka just manifesterar.”

Detta uttalande borde göra varje medlem av något reformatoriskt, evangeliskt och frikyrkligt trossamfund totalt mållös. Bland de som aktivt stöder denna Enhetens kyrka finner vi naturligtvis katoliker, men som ovanstående deklaration säger, även framträdande representanter från en rad samfund, som hittills har ansetts som klart frikyrkliga, evangeliska och bibelförankrade med rötter i gångna tiders väckelserörelser. Deras namn kan vem som helst läsa på det offentliga dokument som Enhetens Kyrka publicerat. Här kan vi bara nämna att de kommer från Pingstväckelsen, Trosrörelsen, Lutherska kyrkan, Evangeliska Frikyrkan, Missionsförbundet m.fl.

Menar verkligen dessa representanter att Påven är den bäste talesmannen för klassisk kristen tro? Vad menar man förresten med det uttrycket? Hör exempelvis tron på Maria som Himlens Drottning och Kyrkans Mor till klassisk kristen tro? Och menar dessa representanter att deras egna samfund varken har rättighet eller något giltigt motiv till att stå utanför den katolska kyrkan? I så fall jobbar de aktivt på de fria väckelserörelsernas undergång och det jobbet utför de medan de själva ännu står med i dessa rörelser. Vad skall man kalla en sådan verksamhet? Är det inte en typisk femtekolonn-aktivitet?

Keryx är en relativt ny kristen tidskrift som vill vara på hög akademisk nivå. Tillsammans med vissa alster från kristna bokförlag och en del evangeliska tidningar återspeglar denna tidskrift den besynnerliga situation vi nu befinner oss i. Keryx står emellertid i särklass. Den ges ut av Livets Ord i Uppsala. Jag skall vara rättvis och medge att vissa artiklar i denna tidskrift är goda och läsvärda, beroende på vilket ämne som behandlas. Men Keryx vimlar framför allt av negativa påståenden om de fria väckelserörelsernas folk. De är offer för otroliga fördomar. De kännetecknas av en otrolig okunskap. De begriper ingenting av den levande traditionens viktiga funktion. De saknar förståelse för värdet av en hierarkisk organisation. De är totalt okunniga om kyrkofäderna m.m. Eftersom utgivarna av Keryx av allt att döma betraktar sin egen rörelse som framsprungen ur en väckelse skulle dessa skriverier kunna uppfattas som sträng självkritik och därmed som tecken på ovanlig ödmjukhet. Problemet är att i bakgrunden skymtar hela tiden bilden av en kyrka som har en rätt förståelse av sakramenten, av ett hierarkiskt ämbete, av Jungfru Marias verkliga betydelse och som har tagit vara på den levande traditionen. Detta verkar nästan som en sorts propaganda för en sakramental ämbetskyrka, som för tankarna till Rom. Om författarna till artiklarna i Keryx menar att de skriver något nytt, tar de gruvligt fel. Personligen kan jag intyga att jag har läst samma argument många gånger förr. Men då var det katolska teologer som höll i pennan. Det kunde säkert varit behövligt att ge några konkreta exempel på detta. Men det får bli vid ett senare tillfälle.

Innehållet i Keryx är gåtfullt. Tidskriften ges ut av en församling som trots allt anses höra hemma i den evangeliska kristenheten. Varför då denna svartmålning av väckelserörelserna, inklusive pietismen och denna skönmålning av den sakramentala och hierarkiska ämbetskyrkan, som just i Påvekyrkan får sin starkaste utformning? Från evangelisk-kristen synpunkt kan sådant bara ha en negativ effekt. Därför ser vi också här en form av femtekolonn-verksamhet.

Den nakna sanningen

Journalisten Tomas Dixon – som själv tidigare var katolik – känner mycket väl den katolska kyrkans lära och historia. Han är inte lika hänförd över vurmen för enhet med Påven som vissa frikyrkoledare tycks vara. Han skriver bl. a. följande:

”Så enhetlig som många just nu inbillar sig är inte katolska kyrkan. De andliga och teologiska skillnaderna inom den är knappast mindre än mellan protestantismens olika samfund. Det finns katoliker längs hela skalan från kyrkligt konservativa (som vill återinföra latinet) till totala modernister och liberalteologer av alla slag.”

Med anledning av att somliga också betraktar påveämbetet som enhetens symbol skriver han:

”Hur skulle det mänskliga ämbete, som under historien initierat folkmord, inkvisition och antisemitism – och som dessutom förklarat sig ofelbart så att det i princip inte kan be om och få förlåtelse – hur skulle det ämbetet kunna symbolisera och förverkliga den enhet, som Jesus talar och ber om i Johannes 17?”

Hela saken har också en annan sida. Tomas Dixon påminner oss om något som femtekolonnarna totalt överser:

”Det finns många katoliker som inte tror på Gud alls. Det finns också katoliker som bekänner sig till Gud och katolska Kyrkan med sina läppar men som inte bryr sig om varken Guds moral eller påvens bud.“

Han nämner också de många s.k. ”Marianisterna” som praktiserar en ytterliggående Mariadyrkan. Till detta kan vi tillägga att massor av människor i de katolska länderna aldrig har öppnat en Bibel! Vilken andlig nöd och vilket missionsbehov! Men vem tänker på det idag?

I min ungdom mötte jag flera brinnande pingstvittnen som reste till katolska länder med evangelium. Idag verkar det som om pingstledare snarare reser till Rom i sällskap med katolska prelater för att ”studera” hur katolska kyrkan fungerar. Andra samfund visar lika liten glöd för mission i katolska länder. Femtekolonnarna har verkligen orsakat ett jordskred inom svensk kristenhet. Kontrasten mellan de ledare som stod i spetsen för väckelserörelsernas folk för 50 år sedan och deras nutida efterföljare är så stor att de verkar ha lite eller ingenting gemensamt. Kyrkopolitiken tycks tyvärr ha ersatt själavinnarglöden…

/Stig Andreasson


”Snart är smekmånaden slut”

David Wilkerson: Ur boken SYNEN - Den kommande världskyrkan.

Här följer stycket ur Synen från 1972:

En av de mest erkända profeterna i vår tid såg vad som nu håller på att ske och redan 1972 i boken SYNEN skriver Wilkerson på sid 66 -68

En världsomspännande superkyrka bildas genom en union mellan liberala ekumeniska protestanter och den Romersk Katolska Kyrkan. De gör även gemensam sak politiskt, På detta sätt blir denna kyrka en av de mäktigaste religiösa faktorerna i världen.
Denna Superkyrka kommer att bli andlig bara till namnet, man använder fritt Jesu Kristi namn, Men är själva verket antikristlig och politisk i sin verksamhet. Denna mäktiga kyrkounion kommer att engagera sig djupt i socialt arbete, Väldiga välgörenhetsprogram och filantropisk verksamhet. Dess ledare gör storordiga uttalanden om vikten att fylla alla mänskans behov och man kallar folk till ett förnyat intresse för sociala problem, politisk intervention och vidgat inflytande i världsfinanserna.

Just när det ser ut som om den ekumeniska rörelsen skulle dö får vi se en underlig kedja av händelser som åstadkommer ramen för denna ekumeniska union. Rom kommer att insistera på vissa eftergifter från de protestantiska ledarna och får sin vilja igenom.

Denna union kommer att betrakta Påven mer som en politisk ledare än som en andlig sådan. Även de protestantiska ledarna utövar påtryckningar på Rom som i sin tur gör eftergifter.

Man begär inte att dessa skall betrakta den helige fadern som kyrkans ofelbara huvud, utan protestanterna kommer istället att acceptera hans politiska ledarskap, men ej hans roll som Petri efterträdare. Jag menar inte att Påven eller någon annan kyrklig ledare i denna Superkyrka gör sig skyldig till antikristliga handlingar. Bibeln har mycket att säga oss i det ämnet men nu är inte tid att spekulera i det. Jag ser nämligen något annat som skrämmer mig. Jag ser en Arme´ av karriärmänskor inta de mest inflytelserika posterna i denna Superkyrka.

Många av dessa kommer att vara ogudaktiga, antikristliga och besatta av tanken att denna Superkyrka måste bli en Politisk maktfaktor som är stark nog att utöva påtryckningar mot de som opponerar sig mot den. Medan de som innehar de högsta posterna talar om underverk kärlek och försoning så kommer mutkolvarna under dem att plåga förfölja de religiösa organisationer som motsätter sig deras ledarskap.
I början går man försiktigt tillväga då man bildar denna kyrka. Det börjar med gemensamma studie och forskningsprogram. Sedan följer gemensamma företag utan förpliktelser från något håll. Men liberala protestantiska ledare från England och USA förenar sig med liberala Katolska teologer från Europa i ett försök att pressa fram ett Ekumeniskt mirakel. Den legala politiska sammanslagningen befinner sig fortfarande rätt långt borta. Men det informella samarbetet för unionen är redan igångsatt.

slut citat



På smygvägar ska de införa fördärvliga partimeningar.

krokvägar, slingervägar, omvägar, avvikelser, knep, lister, trick, påhitt, konstgrepp, finter, hyss, krigslister, list, trick, påhitt, konstgrepp, fint, fuffens, hyss, krigslist, värkte, gjorde ont, lade beslag på, grep, fick tag i, skaffade sig, vann, fick,

1Co_11:29 Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.

2Pe_2:1 Men också falska profeter uppstodo bland folket, likasom jämväl bland eder falska lärare skola komma att finnas, vilka på smygvägar skola införa fördärvliga partimeningar och draga över sig själva plötsligt fördärv, i det att de till och med förneka den Herre som har köpt dem.
2Pe 2:2 De skola få många efterföljare i sin lösaktighet, och för deras skull skall sanningens väg bliva smädad.
2Pe 2:3 I sin girighet skola de ock med bedrägliga ord bereda sig vinning av eder. Men sedan länge är deras dom i annalkande, den dröjer icke, och deras fördärv sover icke.
2Pe 2:4 Ty Gud skonade ju icke de änglar som syndade, utan störtade dem ned i avgrunden och överlämnade dem åt mörkrets hålor, för att där förvaras till domen.
2Pe 2:5 Ej heller skonade han den forntida världen, om han ock, när han lät floden komma över de ogudaktigas värld, bevarade Noa såsom rättfärdighetens förkunnare, jämte sju andra.
2Pe 2:6 Och städerna Sodom och Gomorra lade han i aska och dömde dem till att omstörtas; han gjorde dem så till ett varnande exempel för kommande tiders ogudaktiga människor.
2Pe 2:7 Men han frälste den rättfärdige Lot, som svårt pinades av de gudlösa människornas lösaktiga vandel.
2Pe 2:8 Ty genom de ogärningar som han, den rättfärdige mannen, måste se och höra, där han bodde ibland dem, plågades han dag efter dag i sin rättfärdiga själ.
2Pe 2:9 Så förstår Herren att frälsa de gudfruktiga ur prövningen, men ock att under straff förvara de orättfärdiga till domens dag.
2Pe 2:10 Och detta gör han först och främst med dem som i oren begärelse stå efter köttslig lust och förakta andevärldens herrar. I sitt trots och sin självgodhet bäva dessa människor icke för att smäda andevärldens härlige,
2Pe 2:11 under det att änglar som stå ännu högre i starkhet och makt icke om dem uttala någon smädande dom inför Herren.
2Pe 2:12 Men på samma sätt som oskäliga djur förgås, varelser som av naturen äro födda till att fångas och förgås, på samma sätt skola ock dessa förgås, eftersom de smäda vad de icke känna till;
2Pe 2:13 och de skola så bliva bedragna på den lön som de vilja vinna genom orättfärdighet. De hava sin lust i kräsligt leverne mitt på ljusa dagen. De äro skamfläckar och styggelser, där de vid gästabuden, som de få hålla med eder, frossa i sina njutningar.
2Pe 2:14 Deras ögon äro fulla av otuktigt begär och kunna icke få nog av synd. De locka till sig obefästa själar. De hava hjärtan övade i girighet. Förbannade äro de.
2Pe 2:15 De hava övergivit den raka vägen och kommit vilse genom att efterfölja Balaam, Beors son, på hans väg. Denne åtrådde ju att vinna lön genom orättfärdighet;
2Pe 2:16 men han blev tillrättavisad för sin överträdelse: en stum arbetsåsninna begynte tala med människoröst och hindrade profeten i hans galenskap.
2Pe 2:17 Dessa människor äro källor utan vatten, skyar som drivas av stormvinden, och det svarta mörkret är förvarat åt dem.
2Pe 2:18 Ty de tala stora ord som äro idel fåfänglighet; och då de nu själva leva i köttsliga begärelser, locka de genom sin lösaktighet till sig människor som med knapp nöd rädda sig undan sådana som vandra i villfarelse.
2Pe 2:19 De lova dem frihet, fastän de själva äro förgängelsens trälar; ty den som har låtit sig övervinnas av någon, han har blivit dennes träl.
2Pe 2:20 Och då de genom kunskapen om Herren och Frälsaren, Jesus Kristus, hava undkommit världens besmittelser, men sedan åter låta sig insnärjas och övervinnas av dem, så har det sista för dem blivit värre än det första.
2Pe 2:21 Ty det hade varit bättre för dem att icke hava lärt känna rättfärdighetens väg, än att nu, sedan de hava lärt känna den, vända tillbaka, bort ifrån det heliga bud som har blivit dem meddelat.
2Pe 2:22 Det har gått med dem såsom det riktigt heter i ordspråket: "En hund vänder åter till sina spyor", och: "Ett tvaget svin vältrar sig åter i smutsen."

Teologisk grund för GF-kyrkan en Herrelös samling!

I Kommentarer till Teologisk grund för GF-kyrkan framgår tydligt hur det ekumeniska samarbetet ska utvecklas, en konstitution som i sin tur är tydligt influerad av det ekumeniska dokumentet.

Läs här:http://gemensamframtid.se/wp-content/uploads/2010/12/Gemensam_Framtid_teologisk_grund_110103.pdf


Det är genom kyrkornas Världsråd man upprättar handlingar, akter av utlåtanden som ska vara styrande medel i dessa samkväm av världs-kyrkor.

Här frångår man de Bibliska grunderna och sammanblandar bibliska uttryck med konstruktioner, planer, påhitt, fantasiprodukter, ordfogningar, satsbyggnader, fraser, och diplomatisk taktik av ekumeniska råds församlingar, allt för att främja den ekumeniska världs-kyrkan.

Här ser man hur gjort sig ett program (handlingsscheman handlingsplaner, plattformar, manifest) som ska syfta till att övertaga kyrkornas egendomar och tillgångar!

Det visar tydligt hur man skapar ett Biskops-välde eller ”ordinerade” (reglerade, dikterade, anbefallde, beordrade) präster nyttjas med benhård styrning till att fogas under det ekumeniska programmet, - den som ej låter sig fogas blir ”avsatt”!

Förändringar i dopsyn och Herrens nattvard blir förvandlat till mystikläran (magi) inom katolsk vidskepelse-tro, ockultism!

Fler samfund går samman!

Att pingst-ffs och Efk går samma väg till mötes bekräftas av deras underskrift av det ekumeniska dokumentet, Charta Oecumenica.

Tiden visar att vi behöver på allvar stå på vakt emot dessa avfalls-tendenser och värna om det ursprungliga evangeliet, så att vi inte förlorar eller mister vår krona!

Tyvärr vill de flesta gå en ” förgylld medelväg” eller anpassa sig till den breda (allmänna, generella, allomfattande, universella) vägen vilken för till fördärv förödelse, undergång, ofärd, fall, moralisk upplösning, gudlöshet,förskämning, depravation, profanation, vantro, materialism, dekadans, bli ogiltig, upphör att gälla, förfall, urartningar, vanhävder, sönderfall, misskötsel, vanvård, vanhävd!!

Fly från ekumeniken!

Nu som aldrig förr är tid att vakna upp ur sömnen och göra sig redo för vår Herres återkomst, den Herre vilken Gf påstår att Ordet Herre har inte längre den funktion det en gång hade.??


Inlagt av Leif Berg